Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 januari 1856, sida 3

skölja den — så är dock frågan af alltför stor betydelse för vetenskapen, för att lemna hvilket medel som helst till upplysnings erhållande oförsökt. Förutsatt att en flaska kastas i hafvet vid S:t Helena den 1 Januari och först de sista dagarna samma år uppfiskas vid ön Wight (vid Englans södra kust), så liter sig deraf ingalunda sluta, att den ett helt år drifvit på böljorna emellan båda dessa öar; men om man från samma punkt afsänder flera särskilda flaskor på olika dagar, så kan man, genom att jemföra olika ställen och tider, hvarpå de finnas, komma till ett resultat, som kan vara aft stor nytta. Kapiten Beecher, redaktör af Nautical Magazine, har redan i tio år sysselsatt sig med samlande af alla de berättelser, som innehallits i flaskor, hvilka blifvit funna i hafvet. Ilan har utarbetat ett interessant sjökort, som noggrannt visar de resor hvarje sådan flaska gjort från sin utgangspunkt tills den blef funnen, i det att båda punkterna äro förenade meddelst en linie. Sjökortet upptager 119 sådana flaskor och omfattar blott den delen at Atlantiska oceanen, som ligger emellan Orkney-öarne och Guinea. Många flaskor, som kastades i hafvet nära afrikanska kusten, funno sin väg till Europa, och detta sakförhållande öfverensstämmer på visst sätt med hvad man hittills kommit i erfarenhet af angående strömsättningen i atlantiska oceanen. En af dessa flaskor tycks på förhand hafva börjat Australia-Panama-turen, ty den började sin re-a vid Panama-näset och landade vid irländska kusten; en annan genomkryssade atlantiska occanen från Kanarie-öarne till Nya Skottland (Norra Amerika). Tre eller fyra Dawis-sundet af flaskor, hvilka blifvit utkastade i Grönlandsfarare, kommo till nordvestra kusten af Irland. En annan gjorde en märkvärdig resa: den utgick från södra delen af atlantiska oceanen, flöt till vestra kusten af Afrika, passerade Gibraltars sund, gick längst utefter portugisiska kusten, öfver Biskaj a-viken, tog vägen längs Frankrike i närheten af Brest och blef funnen vid ön Jersey; i hvarje fall; berör den räta linie, som drages från dess utgångspunkt till dess landning, alla dessa ställen, och det är icke osannolikt att den först drifvit mot nordvest och derefter mot nordost för att komma rundt omkring afrikanska kusten och nå den europeiska. Till detta sjökort är bifogad en tabell, hvarpå man läser de berättelser flaskorna innehållit, namnen på afgångsoch landningsstället, den tid de varit på vägen samt afsändarnes och hittarnes namn. — En flaska blef funnen först sexton år efter dess afsändning, en annan var fjorton år och tvenne tio år på vägen. De flesta drefvo icke öfver ett år, och den Kortaste tid någon af dessa flaskor legat i hafvet är sem dagar. Den blef af kapitenen påskeppet ÅRacehorst? utkastad den 17 April i Karaibiskahafvet och uppfiskad redan den 22 samma månad; på denna korta tid hade den tillryggalagt tre längdgrader i vestlig riktning. Dessa flaskberättelser börja vanligen sålunda: Jag skrifver dessa rader i afsigt att utforska funnit dem, Derefter följer fartygets namn, dess kurs och, allt efter den skrifvandes bildningsgrad, andra anmärkningar om vinden, fartygets tillstånd och stundom äfven vers. För att vara fullkomligt säker, skref kapten Marschall sina berättelser på tre språk och bad upphittaren att, för vetenskapens skull, ögonblickligen offentliggöra sitt fynd i tidningarne. Flaskposten i Nautical-Magazine läses af de sjöfarande med största intresse. Sir John Ross bevisade huru mycken uppmärksamhet det fordras för att beräkna oceanens ström efter dessa flaskors lopp, eftersom en lätt flaska ofta af vinden drifves emot strömmen. Han formade ett platt trästycke såsom en flaska, belade baksidan deraf med bly, så att den blott till hälften flöt ötver vattnet, och kastade det samtidigt med en vanlig flaska öfver bord från Actxon. Vinden var vestlig och man märkte huru flaskan drefs bort af vinden, under det att trästycket lugnt medföljde strömmen. Man har slaskposten att tacka för många vigtiga underrättelser om nordpolsexpeditionen. Kapten Bird på Investigator kastade år 1848 öfverbord en låda med papper, hvilka blefvo funna af Hull-skeppet Prince of Wales. Genom dessa papper blef amiralitetet underrättadt om den kurs detta skepp och det medföljande fartyget Entreprise styrde denna tid. Kapten MClure, hvilken sedermera blifvit så berömd genom upptäckten af nordvest-passagen, utkastade från samma skepp år 1850 en flaska på vägen till Behrings-sundet; den flöt 260 dygn mera än 3,600 mil och blef uppfiskad vid Honduras-kusten. En flaska, som kapten Collinson, chefen på konvojskeppet Entreprise, kastade i sjön, tillryggalade samma väg och fann sin hviloplats vid sidan af den första, men under helt olika omständigheter. MoClures flaska afgick ifrån en punkt i närheten af gröna uddens öar, då deremot kapten Collinsons började sin resa 600 mil längre i söder och nio dagar sednare, År 1852 utgaf kapiten Beecher ett nytt flaskkort, som visar 62 flaskors resor, och begge dessa kort gifva mycket vigtiga upplysningar om egendomliga strömsättningar i åtskilliga haf, samt om märkvärdiga förhållanden, i hvilka enskilda fartyg befunnit sig. Huru månget fartyg gick ej förloradt de sednaste åren, hvarom en flaska öfverbragte den enda ännu möjliga underrättelsen och berättade oss om det olyckliga manskapet nästan ända till dess sista stund. Vi vilja anföra berättelsen om en högst märkvärdig flaskeller rättare sagdt tunneresa, ehuru den redan förut blifvit delgifven på ett eller annat ställe, och som för nägra år sedan väckte utomordentligt uppseende: Kapiten DAuberville, barkskeppet Chieftain från Boston, uppnådde Gibraltar den 27 Aug. 1851. Med två af sina passagerare begaf han sig till berget Abylus på afrikanska kusten. Då de voro på återvägen upptog en af hans ledsagare ett föremål, hvilket såg ut som en besynnerlig slags sten, men som man vid närmare efterseende fann vara en liten tunna af cederträ, omgifven af en fullständig skorpa at musslor Inuti densamma fanns en kokosnöt öfverIl dragen med ett gummiartadt ämne. I detta kokos— — —— i) strömmens riktning; låt mig veta när och hvar ni I