Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 januari 1856, sida 1

—— —— — ej gerna underläta att försöka göra en sammanfattning af dess innehåll. Det här omnämnda häftet, som dock ej är afslutadt, har till hufvudämne Arbetet, och delas till en början i 15 kapitel eller paragrafer, hvilketdera man vill kalla det, uti följande ordning. I. Det menskliga eländet. 2. Eländet i Sverge. 3. Det personliga slafveriet. I 4. Det jordfasta slafveriet eller lifegenskaI pen. 5. Medeltidens elände. 6. Stattorpare-systemet. 7. Det finare slafveriet. Penningeböters förvandling. Penningeböters förvandling till arbete. Fängelse för gäld till enskilta. Cession. Konkurs. Civila embetsmannabanan. Barns och qvinnors användande i fabriker. 8. Eländet bredvid lyxen. 9. Eländets allmännaste orsak är ett missförhållande i arbetets fördelning. 10, Driften till arbete hos menniskan. 11. Arbetet såsom källan till välbefinnande. 12. De som kunna arbeta. 13. Samhällets rätt mot dem, som kunna men icke vilja arbeta. a. Medelbart tvång till arbete. värtning. b. Tvång till arbete för förbrytelser, härledda af olust till arbete. c. Tvång till arbete för qvinna. d. Statistik öfver förbrytare af andra klassen, eller sådane, som blifvit det genom olust för arbete eller dagdrifveri, och deraf uppkommen fattigdom. 14. De som vilja, men icke få arbeta. a) Qvinnokönets uteslutande från allt sjelfständigt arbete. b) Skråväsendet. Btadsoch landtmanna-näring. c) Stapelstad och uppstad. d) Nederlagsfrihet. e) Patent. f) Monopolium mot judarne. 15. De som vilja arbeta och ej så arbete. Äfsättningens theori. Vi hafva med afsigt uppsatt detta schema öfver arbetets innehäll, för att visa dels hvilka ämnen, som utgöra föremål för förf:ns betraktelser, dels den frihet, med hvilken hans plan är uppgjord, då han t. ex. upptager Civila embetsmannabanan under rubriken: Det finare slafveriet, eller Monopolium mot judarne under rubriken: De som vilja men ej få arbeta, 0. 8. v. Såsom man finner, tillhöra de flesta här upptagna ämnen den s. k. Soci da frågano, hvilken i det närmaste sammanfaller med frägan om arbetets rätt och arbetarens ställning. Hvad författaren gått utom detta ämne må anses såsom fria utflykter af hans lifliga fantasi och rikedom på nya äsigter. Det må tillåtas oss, att närmare redogöra för de afhandlade ämnena och att mot ett och annat af dem bifoga några anmärkningar. Vid den första teckningen af det menskliga eländet, begynner förf:n tala om menniskans första svaghetstillstånd, då hon kommer till verlden, samt tillstånd i det s. k. naturtillståndet. Just i förmågan att höja sig härutur till civilisaton, ligger hennes företräde framför djuret. Och denna civilisation sträfvar att alltmer utbreda sig. ÅInom några årtionden — minst inom ett århundrade — skall hela jorden vara öfverklädd af ett oafbrutet nät af telegraflinier ooh jernvägar, som icke äro något annat än de plöjda fåror, hvaruti alla civilisationens frön skola vexa.? Men hurudan är halten af denna civilisation? Förf:n hyser den oändlige ormens? halsband, denne skröplige F:2 2