Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1856, sida 2

gjord, ej heller kan dess utsräckning ännu på förhand bestämmas. Man bör ihågkomma, huruledes striden på Krim från en liten början vexte till den mest gigantiska, hvartill nyare tiden varit vittne. Men vi äro dock i stånd att göra oss åtminstone en föreställning om kriget 1856. Det skall föras med samma kraft i tvenne haf och hota de båda af fienden roffade provinser, som nu utgöra hans flyglar. Det är sannolikt att Östersjökriget hvarken till utsträckning eller resultater skall stå tillbaka för det på östra krigstheatern. Landstigningshären torde ej uppgå till samma styrka, som de nu i Orienten samlade armåöerna, men den flotta, som de båda nationerna innan kort kommer att nfsända till de nordliga farvattnen, skall öfverträffa allt, som sjökrigshistorien hitintills känner. Den fara, som hotar Kronstadt och Petersburg, underskattas ej af Iaren. Öfverallt resa sig fästningsverk, och Rysslands Sammansmälta horder måste ännu mer delas genom nödvändigheten att försvara sjelfva hufvudstaden. Goda skäl tala för sädane försigtighetsmått. Det är mer än sannolikt, att en del af gardet, hvars hemkomst Paris nyss firat, skall inom få månader ditskickas att förvärfva nya lagrar på Östersjöns kuster. Kriget i denna del af verld måste en gång vederlägga förebråelsen att hafva kostat mycket och åstadmit föga; tillochmed de båda gagnlöst förflutna krigsåren skola visa sig ej helt och hållet förlorade, ty de ha förvärfvat oss en erfarenhet, som måste bidraga till en lycklig utgång. Krim och de Transkaukasiska länderna böra likaledes hvart för sig blifva skådeplatsen för vigtiga händelser. De allierade hafva en serskilt förmån deruti, att de inom få dagar kunna ombyta krigstheater och landsätta en mäktig här på hvilken punkt som helst af Svarta Hafvets kust från Donaumynningarne till Batum. Deras armier äro i stånd att utföra hvarje företag; de kunna anfalla hvar de behaga, förvissade att fienden j kan göra detsamma. A andra sidan är Ryssland nödgadt att underhålla en serskild här på hvarje punkt af sitt område. Odessa kan svårligen understödja Simferopol, — Tiflis ej hoppas undsättning från någondera af dessa städer. Under sådane förhållanden är det i sanning uppmuntrande för fransmännens kejsare att fullfölja kriget och lofva den ädla kärntupp, han bildat, att den skall få göra nya tjenster åt Frankrike och civilisationen. Han har i sitt garde en hans familj och thron tillgifven stridsmakt, men bäst skall denna motsvara hans fordringar genom att fullständiggöra hans seger ötver den motståndare, mot hvilken han och hans bundsförvandter dragit svärdet.