Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1856, sida 2

Musik. Hr C. Arnolds konsertprogram för gårdagsaftonen upptog 2:ne ouverturer för orkester, en särdeles täck romans af Reissiger för tenorröst med obligat violoncelle, ett par vackra pocmer, upplästa af en amatör, samt fyra violoncellpjeser, neml.: Fantasi af Servais, (öfver den gamla, bekanta Sehnsuchtsvalsen) en komposition, ofta spelad af hrr violoncellister, troligen derför att den är särdeles vil skrifven för instrumentet, vidare Adagio och Mazurka af Schuberth, ett i hög grad sängbart och melodiskt skönt Adagio af Mozart, samt till slut den Rombergska Capriccion öfver svenska folkvisor. — IIr Arnold är för vår publik så bekant och af densamma med rätta så omtyckt, att vi ej behöfva vidlyftigt orda om hans erkända och framstående, vackra talang. Konsertgifvarens spel är alltigenom spirituelt och lifligt, hans föredrag musikaliskt och poetiskt, hvarjemte hans kärnfulla, runda, friska och dock så innerligt smekande och mjuka ton eger en ovanlig tjusningsförmäga, hvilket äfven visade sig af det rika bifall och den framropning efter konsertens slut, som den lifvade och tacksamma publiken egnade honom. Det är i sanning en stor förlust för musikvännen att hr Arnolds tid ej medgifver arrangerandet af ännu en konsert, ty i vår goda stad äro tilltällena att höra verkliga konstnärer jemförelsevis ganska få, hvilket alltid inverkar menligt för sjeltva den musikaliska andan inom ett samhälle; — genom att sällan höra store miistare förledes man lätt att taga sin egen litenhet för fullkomlig storhet. oIlonny soit An qui mal y pense. a — EE RO RON ON