Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1856, sida 2

Nybyggarne följde Paul till trädgården, och lyfte ögon och händer mot himmelen, när de varseblefvo förödelsen. L — Nåväl, herr grefve, ropade Paul triumferande, — hvad säger ni! nu? Vill ni ännu tala om glömska och förlåtelse! Hiäpnad stod målad på alla ansigten. — Nej, denna gång vore förlåtelse en farlig svaghet, sade grefven lugnt; — men öfverlemnom oss ej åt en vrede, som försvagar, innan handlingens timma slagit! Lugna dig, Paul . . . endast den lugne jägaren har säkert öga. Vi skola alla bryta upp, och under vägen vill jag framställa för er min längesedan uppgjorda anfallsplan. Vi äro fem mot; nio, men rättvisan är på vår sida, och vi äro då ickedestomindre del! starkaste. Jag går nu till Aglaö och ger henne förhållningsordres. När vår gäst vaknar, skall tjenarinnan säga, att vi gått på jagt; vår skyddsling bör ingenting veta härom. Koloniens hela lilla vapenförråd togs nuianspråk: grefve Raymond sjelf beväpnade sig med ett rostigt javanesiskt svärd, hvars handtag bildades af tre sammanslingrade jernormar. Grefven gjorde korstocknet, de öfrige nybyggarne följde hans exempel, och derefter begärvo de sig på väg. De hejdades emellertid snart ... och det på ett sätt, som de icke l väntat. I Skön och orörlig som Javas fordna skyddsgudinna syntes den obekanta grefvinnans gestalt i skogsbrynet. Hon gaf dem ett tecken att stanna och bad dem med mild, klingande stämma att aflägga vapnen. — Jag har hört allt, sade hon; — jag väcktes af denne ynglings rop och tackar Gud derför. Inga fiendtligheter få ega rum, intet blod flyta! Jag vill det. I Den unga qvinnan uttalade denna befallning lik en enväldig drottning. De fem nybyggarne kastade sina vapen i en hög på marken; de kände sig så lyckiiga att få lyda denna röst, denna blick, att de genast glömde sin vrede och sin rättmätiga hämd. I detta ögonblick uppstämde de indiska skogarnas alla vingade sångare en herrlig koncert i löfhvalfvet, som beskuggade Javas dödliga gudinna. Hon steg fram, räckte handen till hvar och en af nybyggarne, slö