ska goda resultater; men säkert är, att af dessa utmärkta lärare skulle ojemförligt mera åstadkommits under här uppgifna skolform. Ej heller förnekas, att svaga lärare (för de viljelösa duger ingen form) under här föreslagna skolform frambringa mycket klena resultater; men lika säkert är att dessa svaga lärares undervisningsresultater skola blifva än sämre under gamla formen. Beträffande slutligen detaljerna vid undervisningen i så väl rot-eller ambulatoriska skolor som fasta skolan, må härföre icke uppgöras någon strängt formbunden methodik, emedan hvarje rätt duglig skollärare bäst sjelf uppgör den för honom bäst passande methodik, blott allmänna reglor må föreskrifvas. Bland dessa må såsom hufvudsakligt nämnas, att de gamla tabelleirklarne kring väggarne med underhaltiga moniförer må upphäfvas, och i stället barnen sättas under lärarens direkta inssytande, genom att placeras på bänkarne framför kathedern sälunda, att hvarje underlåsare, då dessa äro närvarande, har en öfverlasare bredvid sig såsom hjelpare. Äfven må niimnas, att katechesutanläsningen måste till största delen återförvisas till hemmen, gåsom föremål för föräldraomsorg, och religionsundervisning i skolan efter denna förlossning göras till en förrättning af andeligt lif i stället för en det andeliga lifvet dödande mekanism. Hammarby i Augusti 1855. T. Rudenschöld. Lika lydande med det i Götheborgs och Bohus Läns Kongl. Hushållnings-Sällskaps Arkiv förvarade Originalet, bestyrker. Göteborg den 6 December 1855. J. N. Olbers, Kongl. Hush.-Sällskapets Sckreterare.