Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 januari 1856, sida 1

Det i bladet omnämnda, till Göteborg och Bohus läns Hushållning-sällskap ingifna Utlåtande af grefve Th Rudenschöld, rörande länets sk olväsen, lyder i sin helhet sålunda: Efter anmodan af Göteborgs och Bohus läns Kgl. Hushållnings-sällskapsförvaltningsutskott, får jag, i fråga om användande till folkundervisningens förmon af en del utaf den till Hushållnings-sällskapets disposition ställde andel i brånvinsminuterings-afgifterna inom länet, afgifva följande utlåtande: Det lärer af en hvar erkännas, att en god skola i allmänhet utgör ett af de mäktigaste medlen att befrämja menniskans både inre och yttre välstånd, hvarföre ock hvarje god och klok fader eller moder lägger långt mera vigt på att åt sitt barn bereda en god skola, än att kunna lemna det penningearf. I vårt fädernesland finnes också skolornes förbättring hafva blifvit ett föremål för statens lifliga omsorg, hvaraf ock skönjes en glädjande verkan, ty ofelbart äro våra allmänna läroverk i allmänhet stadde i ett hoppfullt uppåtsträfvande. Denna ljusare åsigt af skolfrågan kan dock endast grundas på närvarande förhållandet med flertalet af herrskapsskolorne, d. ä. sådane, från hvilka, efter ännu rådande föreställningar och bruk, lärjungarne icke annat än högst undantagsvis afgå till kroppsarbetsklassen, men ojemförligen allmännast gå, och nästan måste gå till herrskapslifvet. Med den egentliga folkskolan är deremot förhållandet helt annorlunda. För hvar och en, som med allvarlig och för saken nitälskande granskning undersökt tillståndet i våra folkskolor öfver hela riket, är det ingen hemlighet. att der står mycket illa till. Undantag finnas visserligen; men allmänna förhållandet är, att folkskolorne, långt ifrån att ännu befinnas i framåtgående såsom föremål för allmän förbättringsomtanka, tvertom äro stillastående eller djupare sjunkande till oduglighet