Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 januari 1856, sida 1

ska spanmålen, ty expositionen innesluter en ganska mångfaldig samling af eerealier från alla delar af Sverge; och hvad som förtjenar anmärkas är, att medan juryn för åkerbruksafdelningen serskilt fäste uppmärksamheten vid det korn, hvete och klöfverfrö, som hitSändts från södra och mellersta Sverge, framför allt profverna från hr Hedengrens egendom, utmärkte den med loford korn, som vext i Lappland under 66 breddgraden. Inrättandet af ett betydligt antal landtbruksskolor samt de förenade ansträngningarne hos kongl. landtbruksakademien och några rika egendomsherrar hafva kraftigt bidragit till dessa framsteg inom åkerbruket; och hvilken framtid torde ej ännu vara detsamma förbehällen i ett land med så omätlig utsträckning som Sverge, som har flera vidsträckta landskaper, hvilkas klimat och jordmån äro föga underlägsna Danmarks och norra Tysklands! Man hade att vänta vackra kemiska produkter från Scheles, Bergmans och Berzelii fädernesland; också finner man talrika profver på sådane inom expositionen. Vi vilja — oaktadt eller rättare med anledning af denna industriprodukts alldaglighet — nämna de kemiska tändstickor, som tillverkas i Jönköping vid Wettern af herrarne Lundström. Dessa stickor, i hvilkas tändsats fosfor ej ingår, antändas hvarken af sig sjelfva eller om de gnidas mot hvarandra; de taga blott eld, när de komma i beröring med ett visst ämne, hvarmed asken, i hvilken de ligga, är öfverdragen. Dessa kemiska stickor, kallade säkerhets-tändstickor? som redan exporteras i ofantlig myckenhet till England, befria arbetaren från det helsoskadliga handterandet af fosfor och förminska i hög grad vådeldsfaror. Herr Johansson i Stockholm har utställt stearinljus, som redan förut förvärfvat honom en prismedalj vid expositionen i London, och genom sitt utseende och klarheten, hvarmed de brinna, ega en obestridlig öfverlägsenhet öfver andra artiklar af samma slag. Herr Edlund, professor i fysiken vid Kongl. Vetenskapsakademien i Stockholm har funnit ett sätt att genom delning af den elektriska strömmen öfversända telegrafdepescher samtidigt i motsatta rigtningar med tillhjelp af en och samma tråd. De resultater, till hvilka herr Edlund kommit, äro desto vigtigare, som de medföra en ansenlig kostnadsbesparing vid dylika kommunikationer, och isynnerhet vid undervattenstelegrafer, der den ledande tråden just är det dyraste. Första försöken med denna dubbeltelegraf egde rum år 1854, och den har nu i öfver ett halft år varit begagnad mellan Stockholm och Göteborg på en sträcka af 550 kilometres. Sedan denna uppfinnings praktiska värde sålunda blifvit ådagalagdt, har svenska regeringen förskaffat sig rättighet att begagna densamma öfverallt i Sverge. Det var naturligt, att herr Edlunds telegrafmachin skulle ådraga sig den kejserliga franska telegrafadministrationens uppmärksamhet. De försök, denna administration lät företaga, hafva krönts med framgång och lemnat ett nytt bevis på förtjensten af den utmärkte professorns forskningar och arbeten. Fortsättande i den ordning, vi angifvit, öfverblicken öfver den svenska expositionen, och beklagande, att vi ej kunna lemna annat än en mycket summarisk redogörelse för densamma, återstår det oss nu att omnämna åtskilliga artiklar, som representera Sverges manufakturindustri. Fyörst finna vi i ett af annexets ytterrum tvenne kanoner, den ena från Finspång och konstruerad efter det af svenska artilleriet antagna system; den andra, som är utställd af baron Wahrendoff, laddas genom drufvan. Vi nämna dessa modeller blott i förbigående, för att längre fram stanna framför tvenne ångmachiner, som göra den svenska industrien största heder. Den ena är en skrufmachin af 30