Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 december 1855, sida 2

klädning. strumpor och skor, pryddes med spetsar, blommor och diamanter, sminkades och utstyrdes med muscher. När hon var färdigklädd lemnades dockan af första hedersdamen åt markis de Bourvoi in, för att han i egen person skulle öfverräcka den till sterfurstinnan Detta var kronan af hans politiska beskickning. Bourvoisin emottog med sammanbitna tänder dockon i akt och mening att kasta den till golfvet och söndertrampa den. — Herr ambassadör af Frankrike, ropade han; jag ber er underrätta er höga hertskariana, hertiginuan af Chateaurourx, att jag vet att gå fri från den skymf, hvarmed hon velst öfverhopa mig i verldens ögon, genom satt vanhedra mig med en beskickning, som är ovärdig en militär, ovärdig en markis, ja ovärdig hvilken man som helst. Såg fru hertiginnan, att jag anser henne vara den eländ — ... Storturstinnan hejdade med en rörelse af handen det skymford, som var nära att undslippa Bourvoisins läppar. Hon såg sig omkring med en blick, som befallde tystnad, hvarefter hon emottog dockan ur markisens darrande händer, afskrufvade dess hufvud, nedstack tvenne fingrar i dockans bröstfördjupning och utdrog ett litet papper, som hon omsorgsfullt utvecklade och genomläste. Denna så väl dolda biljetts innebåll var följande; storfursinnan uppläste det med hög röst: Herr markis de Bourvoisin, af Oss utvämnd till general af första dragonregementet, skall hafva åran i Värt namn föreslå Alla kyssars Sjelsherrskare att uppträda såsom medlare i den europeiska frågan och så som skiljedomare sluta det krig, som vu pågår mellan Oss och Tyska Staterna, beträffande rättigheterna till sterrikiska kronan. Ludvig.