Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1855, sida 1

— — — — — —— — — — tills är dock intet skäl för handen till det an tagandet. alt Ryssland, som deri är mest in tressoradt, skulle gå in på dossa vilkor. För slagen komma från Österrike, och det är ei omständighet, som vi ej få lemna ur sigte men skulle de äfven framställas med Ryssland samtycke, så aro de dock så affattade, att en gelska folket hvarken nu eller någonsin vil eller kan godkänna dem. De skulle alls icke erbjada någon tillräcklig garanti för Turkiets oasfhäangizhet och freden i Europa. Den mini ster, som i underhuset blott skulle förorda de sras antagande, förtjente en tuktan, som vi e vilja närmare beteckna. Om någon ersättning af krigskostnaderna genom Ryssland nämnes e ett enda ord. Hvarje fredsförslag, som ej innesattar erkännandet af den principen, att Ryss land skall ända till sista skillingen betala de genom kriget förorsakade kostnader, skutle gö ra den engelske minister, som bifölle detsamma, så förhatad, att han snart skulle duka ander för bordan af den allmänna oviljan. Dessa våra ord äro specielt riktade till lord Palmer ston, och vi hoppas, att den ädle lorden icke skall vara döf för våra påminnelser. Derigenom att vi göra dem, visa vi oss som hans sanna vänner. Han tror det måhända icke i detta ögonblick, men han skall innan kort dela vär åsigt. Dessa rassonnemanger utgöra, såsom vi hafva allt skäl att tro, ett sannt uttryck af all. männa opinionen i England och det är derför vi ansett oss böra återgifva dem. Hvad den punkten om krigskostnadernas ersättning genom Ryssland beträffar, så vill imellertid, såsom redan nämnts, af en artikel i Times synas, som om de allierade vore ense om att på intet vilkor efterskanka en sådan ersattning. Den som ministeriel ansedda Morning Post betraktar såsom antagliga fredsvilkor: Sebastopol får ej mera uppbyggas; Ryssland får ej mera hålla någon flotta i Svarta hafvet; Donaumynningarne, jemte protektoratet öfver Donaufurstendömena, måste alsiås af Ryssland; Ryssland måste uppgilva alla anspråk, som kunna föranleda någon inblandning i Turkiets angelagenheter; slutligen måste asven Ryssland beqväma sig att ingå på andra, Östersjön och Europas allmänna intressen beträffande arrangemanger, hvilka äro egnade att göra freden fullt säker och varaktig Med undantag af det sista, är det precist samma vilkor som M. Advertiser finner aldeles o niagliga. De rustningar, som bedrifvas i Englands oIka varf och hamnar. äro verkligen kolossala. England har s. n. 36 kanonskrufbåtar och 90 äro under byggnad. I nästa Mars beräknas mindst 130 sådane båt r kunna flyta på hafvet. Dessutom bygges 52 mörsarebatar, och af detta slags fartyg beråknas 100 vara disponibla nästa vår. På varfven i Chatham har man begynt bygga ett nytt flytande batteri, Aetna-, om 28 kanoner. Det berättas, att under hertigens af Cambridge besök i Paris, kejsar Napoleon, under åberopande af franska truppernas betydliga numeriska öfvervigt på Krim, föreslagit att en fransk general skulle utses till generalissimus för de allierade härar ne, hvaremot han yttrat sin beredvillighet att ingå derpå, att franska flottan i Svarta hafvet och Östersjön ställdes under en engelsk amirals öfverbefäl. Den 3 dennes besökte konungen af Sardinien, enligt programmet, Portsmonth i sällskap med prins Albert och hertigen af Cambridge. Konungens besök derstädes sammanträffade med landstigningen af en från Krim hemkommande bataljon marinsoldater. Manskapet i släpdrägt med förvildade skägg och utslilna uniformer, mönstrades af konungen, som syntes intressera sig för detta skådespel. Derester hesågs den hemkomna osterrjoslotten, besöktes Nelsons amiralskepp -Viktory?, tygbuset, linieskeppet -Repulse, som konungen till ära omdompts till Victor Emanuel, samt