Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1855, sida 1

—— — Ö Prinsessa eller diamanter! ropade fru de Fontenay, — jag säger er, jag upprepar ännu en gång, att jag vill se vagnen. För mig genast till den! — Ni är bra envis, Emelie. Jag måste då säga er, att fru de Morinval i hertiginnans namn erhållit mitt hederslöfte, att jag ej skall öppna eller låta öppna vagnen förrän i Petersburg. i ryska kzjsarinnans närvaro. — Allt detder är bara historier! Petersburg! Kejsarinnan! Ösanning alltsammans ! .. Herr de Bourvoisin! om ni ej samtycker att genast och i min närvaro öppna vagnen, så bryter jag med er . . . giftermålet mellan er och miz kommer ej mer i fråga ... — Betänk, Emelie! Mitt hedersord! — Svara: Ja eller Nej? — Nej, Emelie. — Farväl, min herre, farväl! — Emelie, Emelie, ni är grym, tyrannisk Markisens känsloutbrott hejdades, ty i detta ögonblick, hördes en mängd högljudda röster, och flera personer inträdde i salen genom samma dörr, genom hvilken fra de Fontena; ämnat aflägsna sig. Det var placemsjoren, åtföljd af flera officerare, samt Leonhard, herr de Bourvoisins betjent. Majoren vände sig till markisen.