följer mig. Nåväl, jag förklarar, att icke en: skuggan af ett qvinnligt vasende befinner sig denna vagn. — Och jag, jag upprepar ännu en gång, at ni vill bedraga mig. — Jag svär ... — Uvarvid? — Vid mina sörsader ... — Åh, lät edra hederlige försäder hvila sred. — Jag svär vid min ära. År ni nu lugnad? — Lugnad! Var god och hör, min herre! Fru de Fontenay öppnade boken, som Leonhard lemnat henne, och började läsa högt: Förteckning på toalettpers-dlar tillhöriga den person, som reser under beskydd af parfymören herr Martinelli från Paris. — Hvar har ni funnit denna bok? frågade markisen förvånad. — I vagnen bland toalettsakerna och garderoben. (Ferts.)