Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1855, sida 1

skulle hafva förklarat sig för kriget, endast för att u danskjuta tidningarnes kår om inre reformer. D. är en fullkomlig osanning. Derom har aldrig ett or blifvit sagdt. Men vissa tidningar anse sig vara ett: heligt ett med reformerna, att då man antastar tidnit garnas olater, så antastar man reformerna. Katholst presterskapet drifver samma spel med religionen. D, må anses fint, men är temligen groft. Detta, käre läsare, är allt hvad Sv. Tid har att anföra till sitt försvar emot våra gar ska utförliga uppsatser, i hvilka dock en hi mängd punkter förekommo, som möjligen boranses förtjenta af någon förklaring, såvida Sv. Tidn. velat vara nog ärlig, att erkänna de den blifvit vederlagd. Emellertid skulle vi missunnat Sv. Tidningen att draga den svag spillra af rätthafveri, som ligger i dess ofva anförda ord, utur striden, derest hon ej behz gat fälla ett uttryck, som vi aldrig lemna onäps nemligen att Hand. Tidn:s yttrande innebur -en fullkomlig osanning. Vi skola se till hi ru dermed förhåller sig. Hvad yttrade Hand. Tidn.? Följande: Motivet (till Sv. Tidn:s krigs-förklaring) ä intet af allt detta (stäckandet af Ryssland makt m. m.), utan det är: önskan att hårige nom nedtysta våra inre strider och att sålund undanskjuta alla de reformer, hvaraf landet år behof. Hvad hade Svenska Tidningen sagt, som kun nat föranleda Hand.-Tidn. till ett sådant yttran de? Jo följande: Kunde vi tro, att denna kältringaktighet, i alla si na utgreningar, hade rot hos folket, så vore dess ställ ning i sanning eftertänklig. Den liknade då en en skilds, som, oaktadt åtnjutande af försvarlig helsa dock såg i syne inbillade sår och skröpligheter, sam ej med förståndsgrunder lät öfvertyga sig om nåor lunda välbefinnande Hvar är då boten? Den finne: endast i hårda pröfningar, i allvarliga tilldragelser som rycka den inbillningssjuke uti händelsernas hvirf vel och återgifva honom medvetandet af sin styrka. Sammaledes med ett folk. Öfverlåter det sig, un der goda dagar, till en sjuk indillnings ingifvelser sjunker det i käxets vämjeliga dy; fioner det, enurt allestädes åtnjutande aktning såsom ett ädelt och frisk — r IR