Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1855, sida 1

— Fru de Morinval! Så heter ju en sällskapsdam hos fru de Chateauroux? — Ja Emelie. — Ha, fru de Morinval! Jag kommer ihåg! Ni har en gång varit föralskad ihenne? Ickeså? Markisen såtsade ej höra denna fråga, utan ville fortfara: — Betjenten sade mig, att ... — Vill ni svara på min fråga? utbrast fru de Fontenay; har ni ej fordom haft en viss böjelse för fru de Morinval? — Jag nekar ej dertill. Emellertid helsar mig betjenten från henne och ber mig genast skynda till ett hus vid gatan Paroisse. — Ett möte således! Ni vägrade väl, herr markis ? — Nej, visst icke! Huru skulle jag kunnat göra det? — Men allt det här har ju ej med den an dra vagnen att göra. Jag vill veta, hvem som år i den andva vagnen. — Tålamod! Vi komma snart dit. Jag går till det anvisade stället, träffar fru de Morinval, och när vi befunno oss ensamma, säger hon: herr de Bourvoisin, vi lita fullkomligt på er; ni är tapper, trogen, tillgifven. — Hvilka vi? utbrast fru de Fontenay; — kallar sig fru de Morinval vi, eller menas en eller flera andra?