Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 december 1855, sida 2

starkare vid tanken på krutmagasinernas närhet, hvilka i början bevarades liksom genom ett underverk och sedermera blott räddades genom energi och sjelsuppossring. Den af 14 segel bestående franska eskadern under amiral Bruat hade d. 16 Nov. från Konstantinopel direkte afgått till Messina. Den engelska eskadern hade d. 18 under amiral Stewarts befäl inlupit i Bosforen och skulle om 14 dagar afgå till Malta, men på vågen göra ett besök i Archipelagen. Amiral Lyons hade med de till blokadens upprätthållande nödiga fartyg stannat i svarta hafvet. Konteramiral Pellion, som hissat sin flagga om bord å Napoleon, kommenderar de i svarta hafvet qvarlemnade franska fartyg. Ryssarnes eld emot sydsidan fördubblades. De sköto med glödgade kulor. De allierade besvarade elden, men sysselsatte sig företrå desvis med att nedrifva staden. Häraf synes, som om de allierade skulle hafva för afsigt att ej bibehålla denna position. PREUSSEN. Konungens throntal innehåller ingenting särdeles märkligt, då man undantager de punkter som hafva afseende på kriget. I en telegrafdepesch har redan ett sammandrag af denna del utaf talet meddelats, men vi anse oss i sin helhet böra återgifva berörde vigtiga ställe. Efter att ha ordat om den genom de politiska förvecklingarne föranledda nödvändigheten att bibehålla hären vid ökad styrka, om ock ej så stor som hittills, fortsatte konungen som följer: Kampen emellan flera af Europas makter, hvars utbrott jag förlidna år på detta ställe beklagade, är till min uppriktiga bedröfvelse ännu icke slutad. Imellertid är ännu i dag vårt sadernesland ett fredens hemvist. Jag hoppas på Gud att det skall så förblifva och att det skall lyckas mig att häfda Preussens ära och ställning ibland makterna, utan att på lägga landet ett krigs tunga bördor. Det utgör min stolthet att veta det intet folk är mera beredt till kamp och uppoffringar, än milt, om det gäller att afvärja en verklig fara för dess ära eller intressen. Men detta tillförsigtliga medvetande ålägger mig den pligten att under troget sasthällande vid afgilna förklaringar ej ingå några förbindelser, hvilkas politiska och militära följder ej kunna på förhand beräknas. I den ställning, som Preussen, Österrike och tyska förbundet till följd af öfverensstämmande beslut intagit, ligger en stark borgen för det vidare häfdandet af denna oafhängiga hållning, hviken på samma gång som den är förenlig med en upprigtig välvilja för alla och en opartisk uppfattning af förhållandena, tillika är egnad att befrämja tillvägabringandet af en rättvis och varaktig fred. En Berlinerkorrespondent i B. H. anser den förklaring i throntalet, att Preussen ej ingår några förbindelser, hvilkas politiska och militära följder ej på förhand kunna beräknas, äga en särdeles betydelse i ett ögonblick, då stridigheter stå för dörren emellan Österrike och vestmakterna. Den egentliga grunden till dessa stridigheter ligger, enligt korrespondentens förmenande, deri, att österrikiska truppernas närvaro i Donaufurstendömena är hinderlig för krigsskådeplatsens förläggande till Pruth och att konventionen emellan Österrike och Turkiet berättigar förstnämnde makt att hålla furstendömena besatta ända tills-fred blifvit sluten emellan Ryssland och Turkiet. Man tänke sig den plötsliga förändringen af Ryssarnes salttågs-plan, och deras armes förluster genom marcherna under vintern, om det vore säkert, att de allierade skulle till våren öppna ett fälttåg vid Pruth. Österrike står nu emellan Ryssland och dess fiender. Det förstärker sina stridskrafter i Donauländerna och de nu i Galimen öfverflödiga soldaterna skickas till tyska och italienska provinserna. Korrespondenten insinuerar slutligen att preussiska kungens berörda förklaring förbereder afgörandet af den frågan, om försvaret af Österrikes position i Donauländerna öfverensstämmer med norra Tysklands intressen? Såsom redan blifvit antydt finner man för öfrigt ej något i throntalet af den vigt eller det intresse, att det lönar mödan att dervid uppehålla sig. Det enda kunde vara, att preussiska folket hugnas med den utsigten att de senast införda tillfälliga skatteförhöjningarne komma att t. v. bibehållas. DANMARK. Inom Slesvigska ständerförsamlingen pågår en temligen häftig strid mel lan danska och tyska partierna, sedan den I