Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1855, sida 1

sistlidne Augusti månad. Emottagandet var nemligen icke så varmt och lifligt, som det annars troligen blifvit. Då blef väntan Parisarne för lång; nu öfverraskades de, så att deras enthusiasm ej kom riktigt i fart. Hvad som äfven bidrog att göra hans intåg mindre lysande var att han ej passerade Boulevarderna, der man väntade honom och på flera ställen uthängt flaggor i fönstren. Slutligen var också vädret kallt och ruskigt, hvilket ej så föga inverkar på Parisarnes humör. Oaktadt alla dessa missgynnande omständigheter saknades dock icke yttringar af ett varmt och hjertligt deltagande för den höge gästen. Bland de rop, som läto sig förnimma, bemärktes äfven det ganska betydelsefulla: Lefve Italiens konung! Af den beskrisaing, s m meddelas i Monitötören om konnngens ankomst, inhemtas, att det bantåg, med hvilket han rest från Lyon, under vägen stannat några minuter i Macon, Chalons, Dijon, Tonnerre och Melun ; de dervarande bangårdarne, der auktoriteterna och presterskapet uppvaktade konungen, voro festligt smyckade. I Paris bildade kejsargardet och linietrupperna dubbel spalier från bangården ända till Austerlitz-bron. Gendarmeriet bildade likaledes dubbelspalier på Karusselplatsen och Tuileriernas borggård. — När konungen steg ur vagnen, emottogs han af prins Napoleon, marskalk Magnan, öfverste Fleury, prefekterna och Lyoner-banans bestyrelse. Sju af holvets vagnar hede ställts till kungens disposition. Kungen tog plats i den fjerde i ordningen, framför hvilken red en squadron Guider och bakom densamma hundragardet. Olverstarne Ney och Fleury, kejsarens adjutanter, redo på ena och öfverstelöjtnanten och stallmästaren Valabregue och chefen för hundragardet på andra sidan om den kungliga vagnen. Kejsaren, åtföljd af kronans storofficerare och de tjenstgörande officerarneaf sin stab, emottog sin gäst vid foten af stora palatstrappan, omsamnade honom och förde honom till kejsarinnan, som, åtföljd af sina hofdamer, väntade honom öfverst på trappan. DD. MM begålvo sig till hvita salen, der hofstaten föreställdes konungen. Kejsaren ledsagade sedan sin gäst till den för honom i paviljongen Marsan inredda boning. Under konungens vistande i Paris äro kejsarens adjutant, öfverste grefve Edgar Ney, kammarherren markis Conegliano och stallmästaren, öfverstelöjtnant Valabregne utsedde att tjensigöra hos honom. Samma dag konungen anlände foro han och kejsaren tillsammans ut i öppen vagn att promenere. På aftonen var stor dine i Tuilerierna. Stora förberedelser äro gjorda till en fest, som staden Paris skall gifva konungen i stadshuset. Telegrafdepescher från Paris förmåla, att mi nistrarne Troplong, Morny och Baroche d. 24 förestäldes för konnngen. Samma dag gjorde han visit hos prins Jerome och prinsessan Mathilda. Söndagen den 25 bevistade han gudstjensten i hofkapellet och sedan emottog han i sardinska ambassadhotellet diplomatiska korp: sen. Kl. 3 bevistade ban i kejsarens sällskap en konsert i utställningspalatset. Måndagen d. 26 skulle en stor parad äga rum på marsfältet. Såsom man vet befinner sig Sardiniens monark i ett spändt förhållande till romerska stolen och presterskapet i sina egna stater. Det är derföre ej utan en viss förväning man läser om den artighet som franska presterskapet visat konungen. Ännu mera förvånar hvad ,Patrie berättar, att det varit den pålliga nuntien som förestält den diplomatiska korpsen för konungen och att han (nuntien), för att kunna göra detta, uppskjutit mvigningen af det nyss stiftade biskopsdomet i Laval. Det är likväl att märka, att Patrie är den enda tidning, som meddelar denna notis, hvilket gör dess trovärdighet något misstänkt. I alla Mrs Malvina skakade hufvudet. I — Denna natt skall afobra lif anar 84 nianda