Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 november 1855, sida 2

November, hvarvid frågan om rättens besogenhet att döma i målet mot de af solkthinget anklagade ministrarne upptogs till behandling. I De anklagades advokater, Liebe och Salicath, sökte jälva denna befogenhet på grund deraf, att försattningslagen af d. 2 Oktober utkommit efter sakens början, och att anklagelsen först egde rum, efter det ministrarne blifvit entledigade. I det följande mötet, d. 26 November, skulle aktor, herr Brock, uppträda med vederläggning af dessa påståenden. AMERIKA. Det skrifves från Washington under d. 5 dennes, att med sista posten från England inträffat vigtiga depescher beträffande varsningssrågan, hvilka nämnde dag tagits under öfvervågande i konseljen. Newyork Merald säger sig från Paris hafva bekommit den notiser, att Cuba-frågan föranledt ganska häftiga diskussioner emellan amerikanska sändebudet i London hr Buchanan och lord Palmerston. Enligt engelska bladet Morning Adverliser skulle stridigheterna emellan England och Amerika vara på punkten att bilaggas. Den första orsaken till dessa stridigheter har, såsom nämnde tidning påstår, varit det beskydd som England beviljat kungen i Mosquitolandet, hvilken skall vara en ganska tvetydig personnage. Grytowns-aflären har ytterligare gjutit olja på elden, till hvars näring sedandess Cuba-frågan i synnerhet bidragit. Nu synes det dock som allt förståndigt folk i båda länderna allvarligt skulle bemöda sig att bibehålla de goda förhållandena emellan de begge systerstaterna. I Amerika underhålles spanningen emot England förnämligast af president Pierce och statssekreteraren Marcy och deras anhängare, och det af den anledning, att dessa herrar, som förlorat nära nog allt anseende, vilja draga fördel af det intresse som finnes i förenta staterna, i synnerhet de slasagande, för Cubas införlifvande i Unionen, och genom låssadt nit för denna angelägenhet uppbjelpa sina aktier till nästa val. Centralamerika har nyligen varit skådeplatsen för en ny omhvälfning i den nordamerikanske äfventyraren Walkers, denne moderne Cortes öden. Utgången från Förenta Staterna i spetsen för en skara liksinnade stallbröder, landsteg han i staten Nicaragua, under förevänning att der grunda kolonier, men egentlifen för att göra eröfringar. I början var dock lyckan honom icke blid och han led ett nederlag, hvarefter man för en tid förlorade honom ur sigte. Förstärkt genom en sextio djerfva sällar från San Francisco har han dock än en gång frestat lyckan, som varit honom så huld, att ban bemäktigat sig republikens hufvudstad Granada och nu spelar herre i landet. Denna framgång, som endast kostat honom ett ringa antal döde och sårade, har haft till följd, att man erbjudit honom presidentskapet i republiken, hvilket han likväl af obekant orsak afböjt och i sitt ställe rekommenderat en infödd, general Corral. Hr Wheele, förenta staternas sändebud i landet, som åtagit sig att underrätta Corral om Wakers ädelmodiga upposlring. blef genom ett missförstånd 2:ne dagar quarhållen som fånge genom dens trupper, till hvilken han skulle framföra budskapet om hans bekladande med högsta makten. Men slutligen blef allt klart, den i underhandlare omskapade ambassadören försattes i frihet och en fredsoch vänskapstraktat ingicks emellan Walker och Corral. På hvilka vilkor denna traktat afslutats namnes likväl icke. De amerikanska fartyg, som anlöpa Centralamerikas kuster, hafva imellertid fått röna återverkningar af dessa fribytaretåg och konflikter. Sålunda har ett till San Francisco destineradt passagerarefartyg helsats med skarpa skott från fortSan Carlos. Tvenne personer om bord blefvo dödade och maschinen blef illa skadad. Det är dock att märka, att kort förut ett försök gjorts af ett annat amerikanskt fartyg att öfverrumpla samma fäste. Underrättelser från Mexiko af d. 22 Oktober förmäla, att Alvarez ännu befann sig i Cuernavaca, cirka 8 svenska mil från hufvudstaden, hvarifrån han brefvexlade med ministrarne och dit äfven de främmande sändebuden begilvit sig. Det heter, att Alvarez ämnade nedlägga makten till förmån för general Commonsort. (Notisen att detta redan skett, var alltså förhastad.) Till norra provinserna af Mexiko ske fortfarande fribytaretåg från Texas, och mexikanerna påstå, att fribytarne i hemlighet gynnas och understödjas al amerikanska auktoritetarna