Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1855, sida 3

(Insändt.) Sillåsket här på kusten, hvilket bedrifves emellan Wärö och norr om Mollesund, har nu för i är upphört. Fiskare hafva haft olika fångst; somliga ha fi skat mer än förra året, andra betydligt mindre. Sillen har varit stor och af särdeles godt slag. Väderleken under fisktiden har varit ombytlig och stormig. Under 3 å 4 dagar af den bästa sisktiden kunde de smärre båtarne ej gå till näten i anseende till stark sjögång. Större båtar kunna ogerna begagnas. Det är derför ofta förenadt med lifsfara för fiskare att gå ut till näten, men detta är ej den enda svårigheten de hafva att bekämpa. Ofta inträffar det a t när de i dagningen arbetat sig ut till näten, finna de dem röfvade och kastade uti en hög; också händer att en dragg eller tross är bortstulen, hvilket är för fiskaren en stor förlust under dessa dyra tider å tågvirke; — sillfisket är ett lönande fiske för kustboarne, men det är beklagansvärdt att fiskare skola vara utsatte för plundring af tjufvar och skälmar, som under pretext att fiska, ankra sina båtar midt ibland sillnäten och under natten taga tillfället i akt att plundra samt be ge sig åstad före dagningen. Dessa båtar äro förnämligast norrifrån. Fiskare i Onsalafjorden. nt RA ee a on gr