Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 november 1855, sida 2

musiksest var anställd i går afton (d. 15 deni a — nes) i De la Croixs lokal vid Brunkebergstorg. Alla salonger voro rikt upplysta, och marschaller voro utställde efter hela facaden åt torget. En större transparent upptog hela ena balkongen åt torget, hvarå var anbragt ett C i kronglas, omgifvet af en eklöfskrans, älven i kronglas, samt ofvan bokstafven engelska, franska oeh svenska vapnen. Det hela omgafs af en mängd krigiska trofer i transparenta målningar. En stor folkmassa var hela aftonen församlad på torget, hvilken med korta mellanstunder uppstämde skrålande hurrarop. Götha hofrätt har förordnat vice häradshösdingen M. T. Lindhult, efter ansökan afordinarie domhafvanden häradshöfdingen, justitieborgmästaren P. Ekman, att under 3 månader, srån och med den II November, förvalta do mareembetet i Safvedahls härad, jemväl betrafsande handläggning af förekommande egodelningsrättsärenden. på förslaget till erkebiskop hafva af Kalmar konsistorium uppförts: biskoparne Butsch och Genberg samt statsrådet Anjou; af Weziö domkapitel: biskoparne Reuterdahl, Heurlin och Butsch. Z Det sednaste hitkomna numret af den i Stockholm utkommande illustrerade tidningen innehåller bland annat en större, väl utförd lansch, föreställande general Canroberts uppfärd till audiensen hos konungen den 7 dennes. Vidare förekomma porträtter af öfverbesalhafvaren för ryska armen furst Gortschakoff samt af Times korrespondent på Krim, W. H. Russel. Texten upptages af förklaringar tillillustrationerna, ett bref till en vän i landsorten, en s. k. återblick, diverse smånotiser etc. Af illustrerad Familj-Journal har N:o 17 utkommit, innehållande fortsättning af romanen Frimurarens dotter, jemte tillhörande plansch, samt af Ainswerths bistoriska roman Stjernkammaron-, småplock, charader o. 8. v. stonbladet innehåller en längre sramställning af ett tullmål i Haparanda. Tullförvaltaren i nämnde stad, en herre vid namn I Westerdahl, hade också velat draga fördel af de finska konjunkturerna och gjorde detta på det sätt, att han af dem som handlade med tjära utkräfde 12 sk. pr tunna derföre att han i förpassningarne utelemnade orden srån Finland, hvilka ord kunde hafva blottställt varan för uppbringande af de engelska och franska kryssarne. På detta sätt hade hr Westerdahl af en köpman tilltvingat sig den nätta summan af 667 rdr och af en annan 427 rdr rgs. De häröfver anförda klagomålen hafva ledt till ett åtal, dervid tit. Westerdahl helt enkelt förnekat att han emottagit någon dylik afgift, oaktadt det är påtagliga förhållandet att så skett. Målet är ännu icke afgjordt, men all sannolikhet är för handen, att en fullständig äfven juridisk bevisning skall kunna åstadkommas. Den moraliska är emellertid gifven och med anledning deraf yttrar Aftonbladet: Om någonting numera kunde förvåna, som beror på generaltulldirektören friherre Gyllenhaals åtgärd, så skulle det verkligen vara hans underlåtenhet att göra sig närmare underrättad om tit. Westerdahls sätt att sköta sin tjenst, och om den allmänna opinion som i detta hänseende är rådande på den ort der han är anställd såsom en väktare öfver ordning och laglydnad i afseende på tullförfattningarne. Vi hafva i detta hänseende under våra ögon åtskilliga bref, som bevisa hur rotfästad oviljan är mot honom; och att sådant kan vara en hemlighet för generaltulldirektören anse vi desto heldre omöjligt, som vi hafva oss med visshet bekant, att det blifvit för honom öppet omtaladt, just under en af hans inspektionsresor till Haparanda, med föga grannlaga hänsyftningar på någon andel i extra inkomster af det slag hvarför hr generaltulldirektören blifvit af taxeringskomitn här i Stockholm debiterad af ända till 10,000 rdr bko årligen, hvilken taxeringsåtgärd, om den än icke kan anses lagligen grundad och följaktligen, vid en blifvande pröfning af en mindre oordnadt sammansatt myndighet än härvarande taxeringskomit, torde komma att undanrödjas likväl om denne höge embetsmän uttrycker en så stark och så betänklig opinion, att alla möjliga tillfällen synas böra å hans sida begagnas för att skingra densamma, och deremot alla sådana undvikas som kunna inågon mån deråt gifva ökad styrka eller sammolikhet. Och i sanning, man har för ofta förnummit exempel på de mest oförmodade och omotiverade transporter af tulltjenstemän för att icke undra öfver, att, sedan så grundade klagomål, som de, hvilka mot tit. Westerdahl både enskildt och offentligt inlupit, han icke destomindre sitter orubbad på sin plats, hvilken likväl ensamt beror af hr generaltulldirektörens förtroende. Ett gammalt ordspråk säger likväl: Tel masltre tel valetk; och man torde således billigtvis här böra innehålla med alla stränga reflexioner, då man finner att generaltulldirektören friberre Gyllenhaal sjelf, ehuru ensam beroende af regeringens förtroende, oaktadt allt hvad som blifvit em honom uppgifvet, upplyst och vitsordadt ej mindre af enskilda personer, hvilkas trovärdighet icke kan betviflas, än af tryckta offentliga handlingar och slutligen inom sjelfva det rikstånd, der den devouerade ödmjukheten inför allt högbördigt favoritskap är mest hemmastadd, och der den kristliga fördragsamheten väl borde mest vara det, likväl fortfarande åtii i NANDE