Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1855, sida 2

Korrespondens. (Forts. fr. N:o 270.) Hvad förut blifvit sagdt visar att frih. Bonde icke saknar en viss talang såsom foiseur — uttrycket behöfver väl ej förklaras — el ler syndighet att sätta en vias yttre anstryk ning och fernissa på anrättningen inför publi ken. Hariill må, på förtjensternas sida, äfven laggas företagsamheten att engagera en eller annan utländsk sångare eller sångerska af mer eller mindre fortjenst, för att draga so k til! den lyriska scenen. Sasom kuriositet är det ock utan tvifvel mycket roligt att emellanåt få höra någon celebritet, men det har det onda med sig, att aflöningen för en sådan medtager en stor del af recetterna. I samma mån dat blir antingen en smaksak eller modsak att höra ett sådant l jon, wuöfvar detta också en ledsam återverkan emellanåt, då huset biir tomt. En theaterdirck oruppgift är också tydligen icke, att vara ett slags Barnum, som söker reta och stegra publikens nyfikenhet genom hvarjehanda schene raritåten och ge nom att hafva puffen i sin makt, ty detta re