Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1855, sida 2

tecken Ull altäget ej förefinnas. FRANKRIKE. Rykten hafva varit i omlopp om förestående ministerförändringar. Dessa förändringar skulle, tillade man, åtföljas af en omkastning i regeringens politik uti fredlig H riktning. Regeringen har funnit sig föranlåten att i Monitören vederlägga dessa rykten, och de på dem grundade förhoppningar hafva allt4 så uppgått i rök. Senaste posten. Bref från Konstantinopel till franska tidningarne Presse och Consntutionel påstå att marskalk Pelissier väntade sig att blifva anfallen af Ryssarne vid Tschernaja. Desertörer skulle hafva berättat att Ryssarne, inseende omöjligheten att under vintern bibehålla sig i sina positioner, hade för afsigt att draga sig tillbaka, men att de, för att motivera sin reträtt, ämnade ännu en gång fresta krigslyckan i en batolj. Tillika sägas de allierades spioner hafva berättat att Ryssarne i Baktschiserai hopade stora qvantiteter af ammunition, som de hemtade från Simferopol och att allt antydde en afsigt hos dem att anfalla de allierade, som imellertid voro förberedda på deras emottagande. Hvad som gör dessa notiser i hög grad misstänkte, är att korrespondenterna från Krim ej med ett enda ord omnämna dem. För några dagar sedan berättades att frarske gesandten Bourqueney vid sin återkomst till Wien medfört en egenhändig skrifvelse från kejsar Napoleon till kejsar Frans Josef, och tyska tidningarne tillochmed meddelade en analys af denna skrifvelses innehåll. Skrifvelser från Paris framkasta nu ganska grundade tvifvel emot tillförlitligheten af hela historien. Tyska tidningarne synas hafva gjort sig besvär att analysera en skrifvelse som aldrig existerat. Den 12 November har czaren öfver Moskau antradt återresan till St. Petersburg. Warschau kommer alltså ej att lyckliggöras genom en visit af den höge resenären. Kamrarne i Belgien och Sardinien hafva nä ra nog liktidigt börjat sina sessioner för 1855 —56. Det sardinska riksmötet öppnades den 12 och det belgiska den 13 dennes. I båda landerna hölls throntalet af konungen i egen person. I det belgiska throntalet yttras om det be sök som thronföljaren aflagt vid franska hofvet, att det erbjudit ett tillfälle att konstatera den höga ställning, som Belgien intager ibland de öfriga nationerna. Landets inre belägenhet sskildras som tillfredsstallande. Åtskilliga lag sörslag komma att underkastas kamrarnes om prösning, hvilka åsyfta arbetsföretagsamhetens uppmuntran, underlättandet af trafiken med lifsmedel och sattigvärdens förbättring. Om. heter det i slutet af talet,Belgiens oafhängig I het har att gladia sig åt så väl folkens som regeringens aktning, så hafva vi derför att tacka den hofsamhet och redlighet, som utmärka vär politik och som utgöra grunddragen i vår nationalkarakter. Hufvudinnehållet i sardinska throntalet är, enlist en telegrafdepesch i ÅLIndep. Belge, söljande: eDet år, som nalkas sitt slut, har för mitt hjerta varit en tidrymd af svåra pröfningar. När jag riktade mina blickar på Orienten, hyste jag ej något betänkande, att förena mina vapen med de nationers, hvilka kämpa för rättvisan, civilisationen och folkens oafhängighet. eVåra soldater, vår marin, hafva i förening med Frankrikes, Englands och Turkiets krigare haft sin andel i deras faror och triumser och ytterligare ökat vårt lands krigsära, eMåtte Gud val-igna våra gemensamma ansträngningar ochigöra freden varaktig derigenom att den betryggar nationernas legitima rattig heter. Krigets kostnader göra det erforderligt att ånyo taga statens kredit i anspråk. Regeringen skall söka att förminska det tryckande i skattebördorna. Vi skola äfven sramdeles erbjuda det ädla skådespelet af en konung och en nation, som äro förenade genom kärlekens, förtroendets och endrägtens oupplösliga band och beslutne att oförkränkte bevara de begge stora grundvalar ne för det allmännas väl: ordning och fri het. I DP1t t DDD5D I ZAJ.