brud åt en så hög, så ädel herre. Jag är djupt tacksam för er godhet. Då flög dörren hastigt upp och gubben, hennes morsar inträdde. — Sir Everard Darville, jag tackar er. Ni är en ädel man. Mr Edgar, jag föraktar er. Edgar smög sakta ut genom dörren utan att blifva bemärkt. — Sir Everard, ni tillbjöd min dotterdotter er hand; tag henne; ni ville gifva den åt den lilla danserskan; ni gifver den åt fröken de Savigny. I få oru fick Everard del af den sorgliga historien. — Dolorez, barn, sade morfadern, kom hit — men Dolorez var försvunnen. Etter nagra ögonblick återkom Dolorez. — vill du blifva min brud sade Everard. — Nej, sic Everard, sade hon sagta, den arma Dolorez kan aldrig blifva för er hvad en annan qvinna är i denna stun l. Ert ofser emottager jag icke, men är varmt tacksam för er godhet. Everard Darville spratt till, hans ögon glånste, hans kind glödde, det var lif i marmorn. — O flicka, hviskade han, denna qvinna tillhör en annan.