Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 november 1855, sida 2

ken han öfverlemnat en egenhändig skrifvelse från sin suverän, kejsar Napoleon HI. I dessa sammanträffande omständigheter hafva, såsom man lätt kan gissa, de tyska tidningarne baft ett alltför ypperligt tillfälle att öfva sin kombinations och uppsinningsförmåga, för att låta det obegagnadt passera. Wanderer trakterar redan med en berättelse om hvad som stått att läsa i Napoleons bref. Franska kejsaren skulle gerna bjuda handen till fred, om Ryssland utan förbehåll antager de 4 punkterna med den tolkning, som gifvits dem af vestmakterna. Vägrar Ryssland, skall kriget med kraft fortsättas-till våren och fullföljas tills Ryssland nödgats att antaga strängare vilkor än de 4 punkterna. Det frågas med skäl: hur vet Wanderer detta? Deremot torde det ej vara så oriktigt hvad Köl. Zeit. förtäljer, eller att Bourqueney för Buoll skulle hafva framlagt planen för ett falttåg vid Donau, hvilkens utförande till en del komme att bero af det parti Österrike toge, hvarför Bourqueney hade i uppdrag att i detta hänseende underhandla med Österrike. Mycket antyder verkligen, att Donaufurstendömena nästa vår äro ämnade att blifva utgångspunkten för ett fälttåg mot Ryssland. Det är dock, såsom det alltid varit, i hög grad osannolikt, att Österrike, såvida det ej riktigt så att säga piskas dertill, tager någon aktiv del i detta fälttåg. Anstalter äro fogade för en ny nära förestående förminskning al armåen i Galizien om 20.000 man, en åtgärd, som antyder, att Österrike ej önskar eller fruktar något krig med Ryssland. N Deremot ligger en konflikt emellan Österrike och vestmakterna för Donaufurstendömena icke alldeles utom det möjligas gränser. Klagomålen öfver österrikarnes huserande i de af dem besatta furstendömena blifva allt allvarsammare. Vestmakterna sägas vara betänkta på att egna furstendömenas angelägenheter en större uppmärksamhet och till en början köra bort Österrikes skyddling, regerande fursten i Wallackiet Stirbey. Ett faktum, som ej saknar sin betydelse, är att befälhafvande generalen i furstendömena, Coronini, i största hast kallats till Wien, och ljuga icke tyska tidningarne, så förestode en förstärkning af de under hans befäl stående stridskrafter. ENGLAAD. Fredagen den 9 dennes har den nye lord mayorn i London, mosaiske trosbekännaren Solomons gifvit den brukliga installeringsmiddagen. Största delen af ministrarne och de främmande sändebuden voro närvarande vid denna middag. Lord Palmerston höll, beträffande det nuvarande kriget, ett tal, som till sramstallningssattet moderat i grund och botten var mycket krigiskt.