Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 november 1855, sida 2

Ä —1 Å )(1J sA UC ÖlTISA SIMOTaA al det vigtiga ämnet. oo Virikes Byheter. SÖDRA KRIGSTEATERN. De senaste underrättelserna, via Marseille, från Krim, hvilka räcka till den 27 Oktober, bekräfta ytterligare den åsigten, att alla större krigsoperaI tioner från de allierades sida för i år äro slutade. Det endas, som ännu möjligen kunde komma i fråga att försökas, vore att utdrifva Ryssarne från deras befästningar på norra sidan om Sebastopolsbugten. Alla underrättelser låta för öfrigt sluta der till, att Gortschakoff tänker på ingenting mindre än att utrymma Krim eller ens de nämnda norra fästena. Alla sannolikheter tala alltså derför, att båda parterna komma att under vintern bibehålla de ställningar, som de för närvarande innehafva. I Kinburn stanna som besättning tre bataljoner Fransmän; de öfriga trupper, som deltagit i expeditionen, inskeppas till Eupatoria. Kanonbåtarne förblifva i Dnieperns mynning sör att understödja garnisonen i Kinburn. Enligt underrattelserna srån Konstantinopel, hvilka gå till den 1 dennes, var amiral Lyons anländ till denna stad, och amiral Bruat vän tades till d. 10. Franska flottan skulle lemna Svarta hafvet, endast qvarlemnande skruflinieskeppen Åle Napoleon och -le Wagram utanför Krim, samt några ångare, som skulle bevaka Dniepern och afskära hvarje förbindelse emellan Cherson och Nicolajeff. En rapport från amiral Bruat, daterad Kinburn den 27:de Oktober, offentliggöres i Monitören. Den talar om de rekognosceringar, som franska kanonbåtarne verkställt i Dnieperns och Bugs mynningar, hvarvid det lyckats dem att kapa en stor timmer låte, bestämd för arsenalen i Nikolajeff och sammansatt af det präktigaste skeppsvirke. Under det de allicrades generaler synas inställa alla vidare operationer på Krim, öppnar Omer Pascha sitt fälttåg i mindre Asien, der vintern vanligtvis intrassar tidigare än på Krim. Hans marsch på Kutais bekräftas. Kutais är en stad i ryska landskapet Mingrelien, på vägen från Omer Paschas hittillsvarande högqvarter Suchum Kale till Tislis, hufvudstaden i Rysslands transkaukasiska besittningar. Hans marsch går dock långsamt, i anseende till de många vattendrag, som möta honom på densamma och öfver hvilka broar måste slås. Får man tro underrättelser, som öfver Triest anländt från Konstantinopel af d. 29 Oktober, skulle Omer Paschas diversion redan burit några frukter. Muravieff skulle skulle nemligen af den arm, med hvilken han blokerar Kars, nödgats detachera 12,000 man till staden Ar dagan vid floden Kur, norr om Kars och på vägen till det af Omer Pascha hotade Kutais. Underligt skulle det äfven vara, om icke Muravieff sjelf snart får tänka på reträtt, hotad som han är i ryggen och på flankerna af Omer Pascha, Selim Pascha och en tredje fiende, fruktansvärdare än dessa, nemligen vintern, som skulle kunna göra nära nog hvarje återtåg omöjligt. Hittills har man från ryska sidan endast haft en mycket kort och knapphändig berättelse om det afslagna anfallet på Kars. Liksom förhållandet varit hvad beträffar den förlorade ba taljen vid Tschernaja och utrymmandet af Sebastopol, har sent omsider i Ryska Invaliden blifvit synlig en med omsorg utarbetad längre berättelse om aflären den 29 Sept., hvari utvecklas en hel hop omständigheter, som skulle hafva vållat detta ryska arm6ens nederlag. Bland andra detaljer uppgilves, att Ryssarne bemäktigat sig 23 kanoner, af hvilka de dock endast lyckats bortföra 4. Fjorton fanor hade fallit i deras händer. Antalet af deras stupade och blesserade erkännes hafva varit 6,517; men Turkarne, som uppgifva sin förlust endast hafva utgjort 1,300 man, påstås hafva förlorat 4000. En annan berättelse från Muravieff af den 13 Oktober tillägger, att blokaden at Kars fortfar, att Lazerna, ett kaukasiskt bergsfolk i Turkiets sold, rymde i massa med sina chefer, att nöden var svår i Kars och att koleran anstälde stora härjningar derstädes. Det får anmärkas, att denna rapport var aflåten, innan Omer Paschas diversion kunde vara Muraviess bekant. ÖSTERRIKE. Den nyligen till Wien återvände franske gesandten Bourqueney har haft ett långt samtal med österrikiska utrikesminiSftorn Bnal. med hvilkan 33.