— Jo för att se om monsieur Mirval lyckats med Wienertårtan. — Englagoda lady Isabelle, sade mrs Valmy rörd med näsduken för ögat, som icke var vått, I bon rör mig till tårar med sin tårta. I — Ni är bra sensible, mrs Valmy, sade lady Darville med ett fint leende. — Ja det hör till min natur; John liknar mig alltid vid en Sensitiva. — Mycket träffande, yttrade ladyn med en blick på mrs Malvinas lilla trinda figur och fylliga kinder. — John har verkligen goda ider ibland. På ett par gungbräden taga de alla plats. Den lilla femtonåriga danserskan knäppte med kastagnetterna och dansade en liflig kachucka med den lilla gossen till vis a vis. Flickan var vacker som ett söderns barn, gossen var, i motsats till benne, hvit och blond med ett blekt tankfullt ansigte. Han tycktes vara omkring 16 år, men var så litten och spenslig som en trettonårig gosse. Danserskan knäppte på kastagnetterna och dansade en liflig bolero, sådan som de sol brända barnen vid Guadalquivir dansa den, full af sprittande lif och medfödd gratie. Gubben knäppte på mandolinen och gossen på en gammal cittra. Alla sågo rogade ut, och följde med spänd