Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1855, sida 1

Den sjunde delen af Minnena. (Forts. från gärdagsbladet. ) Ifrån kejsar Alexander ingingo nya försäkringar om ihärdighet, äfvensom underrättelser anlände att fransmännen börjat sitt återtåg, underrättelser, hvilka nu voro mera pålitliga, sedan kronprinsen Åvetat skaffa sig andra hemliga kunskapare, vid sidan af den vanliga diplomatien, för att kunna kontrollera Alexander, som gerna framställde saken i en för ljus dager. Det var genom dessa hemliga kunskapare Carl Johan blef i tillfälle, att lemna till preussiske ministern en afskrift af ett bref, som Napoleon låtit skrifva till marskalk Augereau, hvilket bref hade följande märkliga lydelse: Se väl till att konungen af Preussen alltid befinner sig i franska armåens närhet, ty i händelse vi skulle tvingas att återgå öfver Oder och Elbe, behöfva vi en gisslan för preussiska härens trohet. — Brefvet var undertecknadt: prinsen af Neuchatel. Man kan lätt föreställa hvilket fynd denna biljett var för Carl Johan, för att dermed ytterligare uppägga den preussiske konungen mot Napoleon. Den 10 Nov. ingick underrättelsen om den berygtade Malletska sammansvärjningen. Då vi komma att tala om denna i sammanhang med Carl Johans planer på sranska thronen, vilja vi här endast korteligen nämna, att det tydligen framstår af händelsernas gång, att Carl Johan var icke blott medveten om denna sammansvärjning, utan ock delaktig i densamma. Grefven af Noailles besök, under hans resa från Petersburg, der han verkat för Bourbonerna, lemnade Carl Johan en förarglig erinran om Alexanders opålitlighet. Samme Alexander, som förklarat Bourbonerna för -kaltringar (ganaches) och icke sett någon värdigare att efterträda Napoleon än kronprinsen,hade nu betygat de valvilligaste känslor för Ludvig XVIII och lofvat honom att erhålla inträde såsom en integrerande del i koalitio nen. — Carl Johan dolde visligen sina känslor vid dessa underrättelser, behandlade grefven af Noailles med mycken artighet och erbjöd honom en plats i sin stab, med strängt förbud att icke yppa gåtan af sin beskickning. ———U—I—I i AC