Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 oktober 1855, sida 2

berne cke anc eådineetga nstInrikes Nyhetef Götheborg, Af härvarande post-styrelses kungl. ner man, att den nyttiga förändring BN nor, tagen med de för staden inrättade ; ill att bref med frimärken äfvensom lot hr personer inom Götheborg få i dessa ! sus läggas, utan asgift, hvarjemte den tid (0 bestämd vid hvilken lådorna af postköt ja bresdragare tömmas. Allt detta är nu; fp godt, och det glader oss, att dessa anor fr gar låtit sig verkställas utan synnerlig? n righeter, något som vi ock togo oss I från början anmärka. Men vill man at ändamålet rätt uppnådt, så bör man ej härvid, utan upprätta ett vida större 2! of lådor. Det är just mångden af dess pe Å skall bringa dem ratt i användning. 2 sinnes breslädan på något afstånd ifrå! h skrifvaren bostad, så låter han sitt bU 3 Berna gå till postkontoret. Derföre finns f. i utländska städer, der en dylik anordnip? vit införd, breflådor nästan i hvarje gat 0 — Efter denna grund borde i Göthebors y dess förstäder 40 3 50 breflådor finnas i i let för sex. — Dessutom kunna vi ej då gå att göra en anmärkning i afseende å l., hvarinom bref så i breslädorna nedlaggasatt afgå med närmaste post. Den ar o gt till en hel timme före den tid, då brefven eV pr tagas på postkontoret. Denna tid kund? h sne it iminstone, hvad breslädorna inom staden and lätteligen vara inskränkt till en gvart eller i drahögst en halftimme, hvilken skillnad är if mången brefskrifvare af ganska stor vigt. or venledes kunde ifrågasättas, om icke bresdd ; na alla dagar borde tömmas 3 gånger om pör gen, i ock för bref inom staden. — Man nemligen här hafva för ögonen icke hurupe, lattast skall slippa ifrån den nyttiga resorlen verkställighet, utan huru man skall utföra 3 samma, på det den måtte i högsta mojliga er uppfylla sitt ändamål, som är lättnad och b n qvämlighet för de korresponderande och deraf uppkommande allt mera ökad bressex ling. a dkt vår korrespondent från Stockholl, erlor läsaren i går, att man icke kan vars v tan all farhåga för ett exportförbud sör spar mål. Vi hafva för vär del så mycket mindt velat tillägga dessa farhågor någon elläsboi som följderna af det sednaste spanmålsenpori sörbudet ännu böra vara hos vår tegerins, friskt minne, hvilket väl ock lårer varit an som föranledt n. v. civilministerns, statsr öte Fåhrei yttrande vid Upsala landtbruksmö sÅsti. Juli månad, att något exportförbud numera ej borde kunna ifrägakomms. Ewellertid existera, till trots af allt detta, farhågor för den svenska regeringens möjliga beslut ! frågan äfven utom Sverge och inverka ganska menligt på vår spanmålshandel, såsom man kan finna af följande utdrag ur ett bref från omburg, i medlet af denna månad: Eburu numera svensk råg är mycket MP ra omtyckt än dansk, så stå dock svenska partier i lägre pris än danska, endast af farhåga för exportförbud. Herrar Götheborgare torde väl redan före detta vidtagit mått och steg för alt förmå styrelsen att afgifva en officiell förklaring. Ni känner vår paragraf i kontrakterna, exportförbud upphäfver handeln; alltså hafva vi eventuelt att åter bekomma våra förskott. Gå således med försigtighet tillväga i illa affärer på våren. Hvar man inser det betänkliga i en sådan tällning och det fördersliga i en dylik ovisset om regeringens blifvande beslut. Det voe dersore af högsta nöden, att något officilit eller åtminstone halfofficiellt tillkannagifande utkomme, hvarigenom våra köpmän och indtbrukare kunna erhålla någon visshet för iledandet och uppgörandet af sina transakoner. För vår del vidblifva vi emellertid en öfvertygelse, att regeringen aldrig kan fatett beslut, som skulle verka till den grad rderfligt för landet, som ett exportförbud. ed uttalandet af denna vår enskilta öfvertylse äro vi likväl långt ifrån att vilja förleda gon att ingå förbindelser, som kunde blifva rliga, derest, mot allt sundt förnuft, beslutet rkligen skulle komma till stånd. Någon Il visshet i detta hänseende kan endast vin8s genom ett officiellt tillkännagifvande från geringen sjelf, något som väl vore värdt att n sökte petitionsvis utverka. — Efter anmälan om ordinarie domhafvan.