anisarnedbeför När eneden ckt Saröfsot:inörenett af de en, läde pp de taelka 5Ssiaf ttt ll — — socialisterna och en af dessas chefer, den be kante Louis Blane, har i engelska tidningarn infört ett svar derpå, hvilket upptager ick mindre än 3:ne spalter. Ehuru Louis Blan i detta sitt svar låter framskymta, att hans e genkärlek sårats deraf att han ej blifvit råd frågad vid publicerandet af detta manifest, in nehåller det dock många skarpa sanningar e mot de 3:ne herrar som undertecknat det samma. PREUSSEN. Fredrik Wilhelm firade d. 15 dennes sin 60:de födelsedag och sitt 50-åriga jubileum såsom militär, afj hvilken senare anledning armåens officerare, genom prinsen af Preussen, förärade honom en förgyld värja, hvilken beskrifves såsom ett verkligt konststycke i sitt slag. Den, som förstår att läsa imellan raderna, tycker sig af beskrifningarne på högtidligheterna denna dag finna, att dessa för det mesta mälte hasva varit tillstallda på besallning. I Berlin voro blott enstaka hus om astonen illuminerade. ITALIEN. Såsom man torde hafva sig be kant, stadgar ett i Sardinien af ständerna antaget och af regeringen gilladt och faststäldt beslut klosterns upphafvande. Ea del af de upphäfda klostren ägde äfven gods i det angränsande Österrikiska Lombardiet. Dessa gods har nu Österrikiska regeringen beslutat att belägga med qvarstad, förr än att tillstädja sardinska regeringen att disponera öfver dem. Här är ett nytt ämne till stridigheter emellan Österrike och Sardinien. Turiner kabinettet säges hafva anhållit om Frankrikes bemedling, men ett rykte, som dock torde tarfva bekräftelse, vill veta, att Frankrike afböjt denna bemedling. Den 6 begynte i Genua inskeppningen af den, cirka 2500 man starka sardinska kontingent, hvilken är bestämd att komplettera La Marmoras korps på Krim. De underrättelser, som man är iltillfälle att erhålla från och om Sicilien, öfverensstämma alla deri, att missnöjet på denna ö med det neapolitanska förtrycket är så allmänt och äger den styrka, att man med bestämdhet kan förutse ett snart revolutionärt utbrott. Malta tidningarne vidblifva sitt pås ående, att en engelsk slottilj under amiral Stopford är att innan kort förvänta i neapolitanska farvattnen. SPANIEN. Cayetano Cardero, hittills civilguvernör i Saragossa, har i den aflidne Sagastis stalle utnamnts till guvernör i Madrid. — Den sväfvande skulden utgjorde i slutet af Sept. 598 mill. realer. — Koleran grasserar mycket starkt i Madrid. TURKIET. Amiralen Osman Pascha, som i det beryktade sjöslaget vid Sinope blef sårad och tillfångatagen, hår jemte 3 öfverstar och 44 matroser, nästan de ende, hvilka öfverlef vat denna olycka och som jemte amiralen råkat rysk fångenskap, hafva blifvit utvexlade och ankommit till Konstantinopel. Hederssallvor lossades vid deras landstigning. Hufvudstyrkan af den så mycket omtalade engelsk-turkiska korpsen har gått till Varna, enligt de öfver Triest anlända notiserna från Konstantinopel af den 8 dennes. Korpsens chef, general Vivian, skulle, enligt äldre notiser, halva begifvit sig till Krim, för att få reda på hvar man egentligen vill använda hans trupper. DANMARK. Ett nytt ministerium, nemligen för monarkiens (Danmarks och hertigdömenas) gemensamma inre angelägenheter, har genom en resolution af d. 16 Okt. blifvit in. rättadt, och inrikesministern för konungariket serskilt, konseljpresidenten Bang, beklädd med denna portfölj. Han fortfar derjemte att sköta sin förra post ad interim. Fäådrelandetanser det önskligt, att Bang en längre tid qvarslesve på densamma, icke allenast med anledling af hans ovanliga praktiska insigt och arvetsförmåga, utan derför att på honom hvila flera öften om större reformer, som han framför ndra lättast och säkrast skulle kunna genomI öra. Under det nya inrikesministeriet för heltatsangelagenheter komma riksråädsangelageneterna, domänerna, post. och tullväsendet att ortera. OSTINDIEN. Upproret af de under namet Santhals betecknade bergsboarne har istan blilvit undertryckt. Den engelske gendt, som afsändts till Ava, har der rönt ett nottagande, som låter hoppas ett lyckligt reiltat af hans beskickning, hvilken åsyftar att ifta en varaktig fred emellan Engelsmännen I h RirmanarnA