Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 oktober 1855, sida 2

ora förfriskningar och gälvo sina hästar hafre. , Slutligen sågs hela den ryska kavalleridivisionen, med 8 artilleripjeser, passera bakom byn och göra front liksom i afsigt att afskära oss återtåget på denna sida. Imellertid inryckte Turkarne i byn och afsändes genast åter för att verkställa samma kringgående rörelse som Ryssarne företagit. Sedan general dAllonville gjort dessa auordningar, steg ban till häst och vi uttägade ur byn, 4:de husarregimentet i teten af kolonnen, samt redo rakt på Ryssarne. När vi i traf nalkats Ryssarne på kanonskotthåll, sköto de med sina pjeser och demonterade 2 eller 3 ryttare för oss; detta var liksom signalen för oss. 4:de husarregimentet kastar sig, under anförande af sin tappre chef general Walsin Esterhazy, på Ryssarne med sådan häftighet, att de ej hunno aflossa sina för andra gången laddade pjeser. I ett ögonblick var allt öfverändakastadt, och Ryssarne, drifne på flykten, flydde framför oss med sådan hältighet att vårt folk på en sträcka af 2 lieues (1 svensk mil) ej gjorde annat än samlade hästar och fångar. General dAllonville, som insåg onyttan af ett vidare förföljande, lät blåsa till reträtt och vi vände tillbaka till Eupatoria, medförande ! 160 fångar, hvaraf 3:ne otficerare, 6 kanoner jemte 12 med skott fyllde ammunitionskistor. Ofver 100 ryska lik betackte valplatsen och vår förlust denna vackra dag öfverstiger icke 30 man i döde och sårade. Det är onödigt att skildra vårt folks fröjd och jubel, och då detta var den första assaren af vårt kavalleri på Krim och de ryska lanciererna bade ett storståtligt utseende, så lifvar allt detta våra soldater och losvar vidare sramgängar. ÅÄfven i ,Ryska Invaliden finnes sent omsider en berättelse om denna aflar. Den innehåller hufvudsakligen följande: ,Den ryska observationskorpsen kommenderades af generalerna Korff och Terpelewski, som hade befallning, för den händelse fienden framryckte i öfverlägset antal, draga sig tillbaka, den förste med sina trupper till Karagust, den andre till Bas-Oglu. Terpelewski utförde befallningen, men Korsl, som förlorade den Terpelewski försöljande fienden ur sigte, gjorde halt under vägen, lät sina uhlaner sitta af och sitt artilleri afbrösta, samt uppställde icke sina förposter i behörig ordning och på det afstånd som var nödigt. Följden haraf var att en del af det sientliga kavalleriet, 2 a 3000 man, som gjorde en rask svängning till höger, plötsligt angrep Korffs fördelning på högra flygeln och i ryggen, innan hans folk fick tid att uppställa sig. U—hlanregimentet måste upplösa sig och draga sig stridande tillbaka, men 6 fåltpjeser, som begynte skjuta på fienden, kunde man icke hinna förspänna, och de blefvo omringade och tagna. Rapporten angifver Ryssarnes förlust till 150 Uhlaner, 1 högre officer, 6 kanoner och en del af dessas betjeningsmanskap. Man läser i Constitutionel?: Turkiska armens tillstånd på Krim beundras af alla dem, som varit i tillfälle att se dess lidanden. Soldaterne erbålla ingen annan näring, än knallar och ris kokt i vatten utan sett. Ickedestomindre är deras anda förträfflig; ifvern alltid densamma; men antalet af deras sjuka är mycket stort, i synnerhet i Eupatoria. ,Den blandade kommission, hvilken haft sig uppdraget att upprätta en förteckning på den materiel och de saker af värde som funnits i Sebastopol och bestämma huru delningen deraf skulle ske, har slutat sitt arbete. Man har funnit 3,800 kanoner af alla kalibrar, 6 ångmachiner, 18 å 19,000 kulor, bomber, ankare, kedjor och tågvirke, skeppsinventarier af alla slag o. s. v. Kommissionen har beslutat att allt som betraktades som segertecken skulle delas emellan Frankrike och England. Men det är dock öfverenskommet att sedan alla dessa saker värderats efter deras vigt, man på papperet skall göra en delning grundad på hvardera arm6ens numeriska styrka och om England, efter denna kalkyl, endast har rättighet ltil en sjerdedel t. ex. skall det ersätta Frankrike för den fjerdedel som det erhållit derutöfver, efter ett pris af 10 cent. pr Kilogramme. Det är i kommissionens berättelse alls icke fråga om Turkarne. Hvad Sardinarne beträffar, faller det af sig sjelft, att, då de inbegripas i engelska armen, de hafva rätt till en andel i Engelsmännens lott. Staden har delats de begge segrande nationerna emellan som följer: den delen som ligger emellan karantänsfästet, Fort Nikolaus, örlogshamnen, slaggbastionen o. s. v. skall tillfalla Fransmäånnen, utan att Engelsmännen der hafva något att säga. Engelsmännen å sin sida skola hafva förstaden Karabelnaja, dock med rättighet för Fransmännen att der inrätta sjukhus, hvarjemte Engelsmannen skola besätta alla marinetablissementerna. Notiser från Sebastopol af den 4 dennes i .J. de Constantinople bekräfta, att minor voro —