Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 oktober 1855, sida 1

—— —— — — — — ————— Cret var den förste att skratta åt dessa upptåg. I den förnäma verlden yttrade sig hans girighet på ett finare sätt. Han hade besatta fasoner och smekte förgyllningen på vissa möbler, vissa guldoch silfverarbeten med en så stark magnetism, att det såg ut, som om metallen borde hafva fastnat vid fingrarna. Då samtalet vände sig omkring andras förmögenhetsvilkor, uppgaf han dem, med synbar begärelse, på siffran. Talade man politik, så granskade han statsregleringsförslaget med ifvern hos en sifferkarl, som med ögonen ifrigt slukar stora summor. Spelade han 6cart, visth eller boston, så beklagade han sig öfver en enda förlorad fisch och förstod, att, i silt öfvermått af saknad, med mycket fintlig oskicklighet förstora summan af sina förluster. Doktorn drog en dubbel fördel af detta förhållningssätt. Då ban, när allt kom omkring, verkligen var girig, kunde han utan tvång öfverlemna sig åt sin vurm att förvärfva, och på detta sätt asvande han den päslugna nyfikenhet, som skulle kunnat ransaka alltför djupt. Hr Cret var en slags storhet inom kantonen. Samtlige de smärre landtjunkarne i granskapet voro hans klienter; och en karriol af mycket eländigt utseende, och den han ned