Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1855, sida 1

— mV — — 2—2A— — — —— ste stå otroligt högt öfver sina patienters blygsamma sfer. Doktor Cret hade länge bodt i Paris. Man kände icke skälen hvarför han rymde ifrån denna så beredvilligt öppna skådeplats. Något bedrägeri hade utan tvifvel ifrån Hesperidernas trädgårdar drisvit denne arelystne man, som nu inskränkte sig till äpplena ur sin fruktträdgård; men aldrig hade något förtroende eller ett enda ord spridt minsta ljus öfver detta ämne. Man bade en dunkel aning om att doktorn, om han skrifvit sina memoirer, skulle kommit folk att rysa vid berättelsen om några af dessa afskyvärda historier, dem barnmorskorna så val känna; men doktorn var aldeles icke srestad att skifva, och med knapp nöd satte han pennan på papperet, för att skrifva ett recept på två rader. Hans försigtiga och inställsamma konversation var ryckvis flytande, men blott på mellanstunder, hvilka tycktes vara öfverenskomna emellan doktorn och jag vet icke hvilken etiketts lag. Hvad som jagat denne förslagne man från Paris, var sannolikt hans blick, som han ej tillräckligt förmådde dölja eller förstalla. bå landet, i en by, var han säkrare för sig sjelf och mindre misstrogen emot andra. Han var en gravitetisk man, för hvilken ingenting var lumpet; kännande sin styrka och fruktande, att den skulle röja