Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 september 1855, sida 2

14 66. 1852 års ulforsel:— Holstein HM Konungamed Hamriket. Senlesvis. pburgska enclaverne. — — I Hästar . . . st. 620 3.660 11,724 Boskap och Kalfvar, 1.552 28.9954 31.877 kou.. t 963,.340 320.828 751.457 Skinn och Hudar 2,216,514 459.,516 476,002 Kreatursben4,515,269 1,581,953 1,835,906 Spvinkreatur .. st. 1.475 1,621 38,943 Fläsk.. CL. 1.639 355 1, 762.066 1,179,438 UII. 2,855,177 459,801 204,971 Smwmor ... er 21.351 10151 42523 OSt..... 66. 11,325 279,762 1, 158, 085 Spannemäl .. ur 2,538,166 199.410 607,196 Ropset... 39.249. 29.719 93.082 Linft5.... ) 252 660 3,378 oljekaror . . . (. 6.531.222 13,609,726 4.797,4714 I allmänhet kan svårligen något lands geografiska läge vara mera fördelaktigt för export och afsättning af dess landtmannaprodukter än Danmarks, så nära dess väsendteligaste afnämare, England och Norge, med talrika utskeppningshamnar som nästan aldrig äro alldeles tillslutua af vintern, med lättade och förbättrade kommunikationsmedel inom landet och föga asstånd till kusterna. De danska produkterna kunna derföre komma först till marknaden och nå den sördelaktigaste afsättning; dertill kommer att producenterna lärt sig efterhand att bättre behandla sina varor för den främmande marknaden; och att den städse utvidgade handeln dermed har framkallat en talrik, erfaren och kapitalstark köpmansklass, icke blott i hufvudstaden, som är medelpunkten för alla större förrättningar, utan äfven i landsorterna, så att producenten icke behöfver vara i förlägenhet för att blifva utaf med sina varor, ehuru naturligtvis med större eller mindre fördel, allt efter konjunkturernas beskaffenhet. — Dessa i allmänhet gynnande förhållanden, i förening med en mängd goda spannemåls-år och fördelaktiga priser, hafva alstrat en betydlig välmåga bland Danmarks landtmän, icke blott hos de stora egendomsegarne, bland hvilka många äro millionärer, utan hvad bättre är hos den egenteliga allmogen, gårdsbrukaren, så väl sjelfägaren som fästebonden. Denna välmåga yttrar sig i bättre underhållna kreatur och redskaper, samt i bohag, klädedrägt och lefnad sätt (hvari stundom öfverflöd och kanske öfverdåd framträder). I sednare år visar den sig i ännu större skala i de många byggnadsföretagen på bondgårdarne, allt efter som dessa mera och mera köpas fria från fäste till sjelsegendom. Efter så lysande prof på hvad landtmannanäringarne kunna åstadkomma i en stat med blott 2 millioner menniskor, kan det ej vara annat än nedslående, då man med ofvanstående tabell jemnför Kongl. Commerce-Collegii redogörelse till Kongl. Maj:t för Sveriges export samma år. Men man känner sig frestad att för ett ögonblick glömma det ynkliga då jemnförelsen närmar sig det löjliga. Så var t. ex. af följande båda artiklar exporten för samma år: Smör . . . 8 lispund. Kreatur . . 9 stycken. Vilja vi nu äfven taga vår spannemåls export till hjelp, så finna vi: Spannemål, tunnor 150.102, men som utaf dessa voro 132,800 tunnor hafra, så blifver ej värdet deraf annat än relativt obetydligt. Af landtmannaprodukter hafva vi således ingenting som emot ofvanstående förslår. Låtom oss derföre, såsom vanligt i dylika fall, söka trösta oss med svenska stångjerns-exporten för året; den bör väl väga något i vågskålen: Stångjern, skeppund 555, 719, efter ett pris af 24 rdr rgs per skeppund uppgående till ett värde af omkring 9 millioner. Men vi finna af ofvanstående tabell att endast smöret, räknadt till 150 rdr rgs tunnan, vida öfverstiger denna summa. Låtom oss derföre anlita Sveriges hela sammanräknade export från alla näringsgrenar: Summa export för år 1852, bko rdr 27,658,000. eller riksgäldssedlar 41,487,000. Men osvansöre är nämndt att landtmannaprodukterna ensamt, exporterade från den danska staten under loppet af år 1852 uppgå till 92 millioner riksdaler riksgäldssedlar. hvaraf 36 millioner falla på hertigdömena, således mera än dubbelt af hela vår export. Men huru kan väl någon export af landtmannaprodukter hos oss komma i fråga, i egentlig mening, så länge de fortfara att vara otillräcklige för landets eget behof, hvilket Commerce Collegii uppgift om Sveriges import för samma år synes bevisa: Införsel år 1852. — —— Hastar stycken 759. Nötkreatur 836. Hvete tunnor 24,914. 2 0 Par