Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 september 1855, sida 2

Vid sidan af denna står en annan, till antalet ojemförligt större, nemligen de s. k. bondevännerna med J. A4. Hansen såsom banerförare, medan ett kotteri, ledt af Rimestad, kan anses såsom en förmedlande lank mellan bondevännerna och -Fädrelandets, parti. Bondevännerna fästa vid valrätten all vigt och vid den blifvande helstatsrepresentationens konstitutionella myndighet så godt som ingen; skillnaden mellan dem och Fädrelandet karakteriseras bäst genom ett yttrande af Hansen, att riksrådet, som kommer att utgöra helstatsrepresentationen, med sin nuvarande antidemokratiska sammansättning snarare har för stor än för ringa makt, emedan det kommer att begagna denna makt endast till folkets skada. Fadrelandel? deremot vill i riksrådet hafva en myndighet med alla konstitutionella garantier. Detta bondevannernas starka frambålande af valrätten på bekostnad af den konstitutionella myn digheten utgör ett föreningsband mellan dem och öfverste Tscherning, hvars ålsklingsperadox är, att rådgifvande provinsialständer med allmän valratt äro att föredraga framför en lagstiftande, konstitutionel församling, som utgått ur en begränsad valrätt. En tredje grupp är den Grundtvig-Barfodska, som representerar det s. k. rent danska elementet. För denna är det danska riket, den danska konungaätten, det danska folkmedvetandet hufvudsaken, för hvilken sjelfva frågan om den konstitutionella friheten stundom sättes i bakgrunden. Denna fraktion vill icke ens på samma vilkor som Fadrelandet rösta tör helstatsförslaget. I enlighet med dess strängt danska åsigter, rigtar den sin opposition hulvudsakligast mot de paragrafer i utkastet, hvilka handla om arllöfjden och förhaudlingsspråket inom riksrådet. GC5 eeeehkeee