Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 september 1855, sida 2

SR WR RESANS IU) 1114—22e Utländska posten har kommit oss så sent tillhanda, att vi för dagen ej se oss i tillfälle att af dess innehåll meddela mera än följande sammandrag. De allierade generalerna hade sändt sina rapporter rörande Sebastopols fall med en särskild ångare Telegraphe, som väntades i Marseille d. 17, men, förmodligen till följe af höststormarne, ännu den 18 ej var sramkommen. I Paris supponerades general Pelissiers afsigt vara att alls icke bry sig om de norra sastena, utan så fort ske kan företaga ett höstfalttåg i det inre af Krim för att förfölja den ryska armåen. Till stöd för denna förmodan tjenade en telegrasnotis från Marseille att anstalter gjordes för inskeppandet af 10,000 man kavalleri till Orienten. Constitutionel anmärker dock vid denna notis, att den torde bero på något misstag och att det snarare är fråga om det på Krim befintliga kavalleriets öfverlörande till Turkiet, än att till halfön skicka en så ovanlig förstärkning, hvars transporterande för öfrigt ej är en lätt sak. Enligt de notiser, som man i Wien ville hafva bekommit från Krim af den 14 dennes, hade de krigförande åter intagit sina förra ställningar vid Tschernaja, Ryssarne på högra och de allierade på venstra stranden af floden. Afsändandet af den engelsk-turkiska korpsen från Konstantinopel, hvilket berättats redan hafva ägt rum, och inskeppningen af turkiska trupper på Krim till Batum, halva instälts i brist på transportmedel. Omer-Pascha hade, enligt ett bref i Conslilutionel, sörgafves anmodat amiral Bruat om transportskepp, hvilken ej kunnat undvara några sådana. Ingenting är naturligare än att fredsrykten börja uppstå, men deras antal synes vara ringa, hvilka tro på möjligheten af en snar fred. Med det fredsrykte, som, enligt en härom dagen meddelad telegrafdepesch, stödde sig på österrikaren Prokeschs ankomst till Paris, synes det ej vara särdeles bevåndt. Friherre v. Prokesch väntades verkligen i Paris, men, enligt hvad som skrifves till LIndtp. Belge, stod hans ditresa närmast i sammanhang med det grekiska trasslet. Det spridde sig imellertid, såsom en utförligare telegrafdepesch ger vid handen, på boulevarderna det ryktet, att han redan ankommit till Paris och medförde ett ultimatum, hvilket, i fall det antogs af vestmakterna, skulle skickas till St. Petersburg, hvarefter Österrike, om det förkastades af Ryssland, skulle förklara denna makt krig. Detta låter föga troligt. I Constitutionel låser man imellertid, uti en fortsättning af de bekanta korrespondens-artiklarne från Wien, att Österrike numera, sedan Sebastopol fallit och ryska flottan blifvit sorstörd, tolkar 3:dje garantipunkten beträffande ryska maktens inskränkning i svarta hafvet på samma sätt som vestmakterna. Det är dock föga sannolikt, att vestmakterna nu låta Ryssland slippa för så godt köp som de 4 garantipunkterna. Den halsoslicielle Öster. Cor. meddelar, att stridigheterna emellan England och kung Bomba i Neapel blifvit bilagda, i det den sistnämnde fått beqväma sig till att entlediga sin polisminister, som så groft förolämpat engelske legationssekretersren Fagan. En förlikning med Frankrike har då förmodligen äfven kommit till stånd. Något sådant antydes också i LIndep, belge. Det är sannolikt Österrike som härvidlag spelat rolen af medlare. DANMARK. I folketinget fortgår diskussionen rörande helstatsförfattnings utkastet. Oppositionen mot detsamma är temligen lislig: partier, som i allt öfrigt hysa olika meningar, synas hafva förenat sig, för att göra regeringen största möjliga motstånd, medan å andra sidan en stor del af de liberale, vikande för ögonblickets kraf, understödja ministeren, oaktadt de äro långt ifrån att gilla helstatsförfattningsutkastet i alla dess detaljer. Desse sednare hoppas, att helstatsförfattningen, genom påtryckning af den demokratiska folkrepresentationen i den danska delen af monarkien, i framtiden skall underkastas förbättringar i konstitutionel rigtning, och ingå derför på regeringens fordran, att utkastet skall antagas en bloc, utan granskning af dess serskilta parainom pressen af tidningen Dagbladet. I Oppositionen består, såsom nämndt, af mycket olika elemeuter. En grupp af densamma erkänner nödvändigheten af en helstatsförfattning, men hyser ur konstitutionel synpunkt farbågor för vissa inskränkande bestamningar i det till behandling föreliggande utkastet. grafer. Denna del af de liberale representeras Detta partis talan föres inom pressen af Fädrelandet och inom riksdagen af nämnde tidnings redaktör, den bekante talangfulle Ploug; partiet binder sitt samtycke till grundlagsförändringarnes ikraftträdande vid det vilkor, att regeringen vidtager förändringar i de klandra