Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1855, sida 1

treen som VånlIgt. 19667. Den 21 September. Den i går under våra utrikesreferater omnämnda uppsatsen i Times rörande följderna och betydelsen af Sebastopols eröfring, försjenar att läsas med uppmärksamhet, då den bekräftar hvad enhvar lätteligen kunde förutse, nemligen att den hållning Vestmakterna komma all antaga nu, sedan deras öfvervigt är afgjord, blir en helt annan än den de hittills intagit, då äfven en svagare neutral makts bistånd kunnat vara dem af ovärderlig nytta. Hvad de tillförene förgäfves äskat af de neutrala makterna såsom en gärd åt rältvisan och den goda saken, torde de hädanefter komma att fordra med maktspråk. Då först skola den beprisade neutralitetens fördelar komma rätt i dagen. Timeses uppsats lyder sålunda: Inom få dagar skall det segerjnbel, som uppstiger från hjertat af det förenade England och Europas ädlaste och mest upplysta nationer, hafva lagt sig. Inom få veckor hoppas vi att de militara händelser, som måste följa på Sebastopols utrymmande, skola i en hastig följd förändra de krigande makternas ställning och bringa fälttåget till ett ärofullt slut. Segrens enthusiasm och hänförelsen hos armeer på slagsaltet försvinna, men de politiska följderna af segern qvarstå och det är efter dessa som i lugnare ögonblick värdet af sådana framgångar måste uppmätas. Vid närvarande tillfälle äro dessa politiska följder af första ordningen och, änskönt de kunna för ögonblicket bortskymmas af glansen utaf de förenade makternas krigiska bedrifter, skola de inom kort befinnas af lika vigt med de utmärktaste framgingar af våra vapen. Den utomordentliga och oberäkneliga fördel, som expeditionen till Krim erbjöd de förenade makterna, både ur strategiska och politiska synpunkter, var att den inom ett begränsadt och tillgängligt rum innefattade alla krigets fö remål. Den gaf oss ett operationsfält på siendens eget område, och hvartill våra kommunikationsmedel voro lättare och verksammare än fiendens egna. Den satte oss i stånd att vidröra en det ryska väldets lifsorgan, utan att fördjupa våra trupper in i Schytiska odemarker, der hvarje dagsmarsch gör den inbrytande armens framtågande mer farligt och återtåg mera olycksbringande. Den (expeditionen till Krim) afskär med ens Rysslands kommunikationer med hela Cirkassiska kusten och med Don u, och inom kort tjenade Azowska sjöns vatten endast till att bära våra kryssare till hjertat af Rysslands egna besittningar. — Den stallde oss ansigte mot ansigte med det Czarernes förskansade saste, hvarifrån de oupphörligt hotade österlandets oberoende och med hvilket de hoppades, såsom den nuvarande Czaren vid sin thronbestigning förklarade, kun ö na fullfölja Peters och Katharinas politiska planer. Den försäkrade oss inom en icke lån tiderymd om tillintetgörelsen af Rysslands öfvervigt i Svarta hafvet, ty ehuru dess krigsskepp hade funnit en tillllykt för någon tid i detta fästes innersta hamnar, så hafva de nu blifvit förstörda eller tagna ända till den sista båten och sista kanonen, med alla dockor, arsenaler och befästningar, som gjorde södra Ryssland till en sjömakt. Och ändtligen, den satte oss i stånd att vinna detta mål endast genom alliansen mellan vestmakterna, fullkomligt oberoende af samtycke eller motvilja, biträde eller motstånd, af det mellersta Europas militärstater. Dessa voro de motiver, som föranledde de allierade styrelserna att öfvergå till Krim siavttitreREROOOOKOIOOOOOOEUOO UVA