Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 september 1855, sida 2

Utrikes Nyheter. ÖSTERRIKE. Franska bladet Constitutionel har vid åtskilliga tillfällen haft korrespondensartiklar från Wien, hvilka man, med eller utan skäl, tillagt ett diplomatiskt eller officielt ursprung. Nyligen har det åter haft en dylik artikel, daterad Wien den 5 Sept. och hvilken rörande orsakerna till den köld, som för någon tid sedan förmärktes emellan Österrike och vestmakterna, rörande deras närmande och rörande projektet till en militärkonvention emellan samma 3:ne makter, innehåller detaljer, som, i fall de äro tillförlitliga, hvilket icke är godt att garantera, erbjuda det största intresse. Ärtikeln förtjenar imellertid att reproduceras ock lyder som söljer: ,Hofvet i St. Petersburg bar från början af de orientaliska förvecklingarne arbetat på en söndring emellan stormakterna för att desto lättare ernå en fred utan resultater. Då Österrike sistl. Juli till en del afväpnade sina trupper, beslöt man genast i St. Petersburg att fördelaktigt begagna tillfället, samt omedelbarligen derpå utnämna furst Gortschakoff till utomordentligt sändebud och befullmäktigad minister vid hofvet i Wien, på det att begge dessa åtsärders liktidiga sammanträffande skulle medföra skenet af ett intimare förhållande mellan båda regeringarne. Tillika måste en lifligare från St. Petersburg utgången depeschvexling emellan båda regeringarne väcka de allierades uppmärksamhet. Dessa förhållanden föranledde generalerna Letangs och Crawfords återkallande från Wien. Oviljan ökades ännu mera i Paris och London, då furst Gortschakoff verkligen öfverlemnade sina nya kreditiver hos kejsar Frans Josof. Kabinettet i St. James ville förklara att denne furst Gortschakoffs anställning som definitif chef för Ryska beskickningen i Wien tvingade vestmakterna att framdeles låta sig helt enkelt företrädas endast af en Chargå daffaires i Wien Franska regeringen tillstyrkte dock, att dessförinnan hos Österrike anhålla om en öppen förklaring rörande de punkter, hvilka voro egnade att väcka tvifvelsmål angående dess verkliga ställning. Då general Letang hade afskedsaudiens hos kejsaren för dennes inspektionsresa till Galizien, tillkännagaf kejsaren, i de vänligaste uttryck, sin önskan, att vid sin återkomst i Wien få återse honom. De begärda förklaringarne äsyftade: I:o afväpningen, 2:o Gortschakoffs anställning, i egenskap af difinitift ryskt utomordentligt sändebud och befullmäktigad minister i Wien, samt 3:o kejserliga kabinettets uppskattning af fördraget den 2 Dec. efter Wienerkonserensergas afslutande. Med afseende på första punkten kunde Österrike så mycket lattare rättfärdiga sig, som, oafsedt dess dåliga finanser, desarmeringen ingalunda miaskede medlen till uppfyllande af militärkonventionsutkastet, så snart de makter, hvilka undertecknat fördraget af den 2 Dec., blefvo ense om den 3:dje garantipunktens praktiska verkställighet, en sråga, hvilken nu endast och allenast berodde af kriget på Krim. Rörande militärbonventionen emellan Österrike och Vestmakterna skrifver ifrågavarande Wi enerkorrespondent: ,På särskild begäran af Franska kabinettet har general Crenneville sistl. Jan. skickats till Paris med utkast till en militärkonvention, som han direkte skulle förelägga Fransmännens kejsare och deri Österrike, då dess gränsor lågo alldeles öppna mot Ryssland, föreslog uppställandet af en. million soldater mot den nordiska kolossen, hvarvid Österrike — utan bopp om aktift bistånd af Preussen, ehuru detta genom Aprilfördraget förbundit sig uppställa I 200,000 man — förklarade sig beredt låta 500,000 krigere rycka i fält, ifall vestmakterna lofvade att uppstälsla ett lika stort antal. Antingen vestmakterna bäfvarr