I mer och mer mod ern. En person i Potenza, tillhörande den bättre klassen, blef nyligen al bastonadkomiten undfagnad med 50 prygel och derefter skickad inför domstolen, hvars undersökning slutade dermed, att mannen blef förklarad oskyldig. Hvilken upprättelse kunde han vänta för sin oförtj-nta misshandling? Ingen. I Castellamare hafva tvenne personer blilvit på samma sätt misshandlade, derför att de på testern hvisslade allttör högljudt. Man I griper efter alla möjii2a lorevanduingar. för att dermed råttsärdiga arresteringar och förtjijelser. Jag lemnar emellertid dessa händelser af mer enskilt natur, för att omtala en ny politisk process, som nu är i görningen. En polisagent vid namn Pierro har nemligen anklaBat några jurister och åtskilliga andra personer för delaktighet i en sammansvärjning. Till följe af denna anklagelse blefvo de kastade i fängelse, och polisen fann i en af de arresterades bostad en namnlista på personer, som teckNat sig för biljetter till en representation på I Olympiska cirkus. Alla, som voro anteckna de på listan, grepos och inspärrades, och för att finna något, som kunde bekrästa misstankan, undersöktes deras hus med den noggarannhet, att tillochmed tak och golf uppbrutos. Sbirrerna påstodo sig hafva funnit en uppro risk proklamation i en hatt, tillhörig en af de häktade, advokaten Mignogna, och när den ne bestämdt förnekade sanningen häraf, blef han pryglad, för att derigenom tvingas erkanna anklagelsens rigtighet. Samma barbariska förfaringssätt användes mot advokaten Bascone, som under sjelfva exekutionen fick en slagattack och måste åderlåtas på prygelbänken. Generalprokuratorn vid stora brottmålsdomstolen, bitradd af en bland den nedrige Campagnas förtrogne agenter, skall nu öppna processen. Bland andra, som vid samma tillfälle sängslades, voro åtskilliga Augustinersader, hvilkas kloster är beläget i grannskapet af Museo Borbonico; men polisens undersökningar sträckte sig ej blott till dem, utan äfven till pålliga sandebudet, monsignor Pizarro, som för närvarande vistas i Neapel, för att bilägga de svårigheter, som uppstått mellan de båda styrelserna. Han bor nemligen i klostret, och hans rum genomletades af polisen, oaktadt han i sin egenskap af utländskt sändebud kraftigt protesterade häremot. Jag hör, att han gjort allvarsamma förestallningar på vederbörlig ort med anledning häraf. I nästkommande Oktober ämnar H. M. konungen lemna Castellamare och begifva sig till Resina. Förberedelser för hans vistelse der städes äro redan träffade, det vill säga: samma af fruktan och grymhet dikterade åtgärder vidtagas här, som i Castellamare. Polisen skall hafva uppgift på alla personers, vare sig innevånares eller främlingars, förnamn och tillnamn, huru länge de ämna vistas på stället och hvarför de befinna sig derstades; vardshusvardarne skola hvarje vecka insända så utförliga rapporter som möjligt rörande sina gäster och ämnena för deras samtal. Hos den del af nationen, som betraktar den pohtiska ställningen i dess rätta ljus, finnes den starkaste motvilja för en revolution, men sösom man ser, gör regeringen allt, för att drifva den till en sådan. Jesuiternas ställving till regeringen är för närvarande ej utan intresse att betrakta. Under den reaktion, som egde rum efter år 1848, berömde sig jesuiterna af att hafva återställt enväldet; regeringen deremot påstod, att det var dess egen inre styrka, som åstadkommit allt. Huru än detta förhöll sig, blefvo fådernas anspråk på tacksamhet i sjelfva verket erkände derigenom att regeringen beviljade dem le största privilegier: de fingo uteslutande rätighet att ombesörja undervisningen i skolorna; namnlistorna öfver dem, som jesuiterna ville I nasva fängslade eller drifne i landsflykt, gillaARN Rocifa toc så mvakat 4A 7 4 —