Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1855, sida 2

Oaktadt olikheterna i detaljerna, är situaonen i Neapel ungefär densamma som i rekland. Kungen partisk för Ryssland, syes affektera att visa sig kittslig och hätsk mot vestmakterna. Jag har redan talat om ans utförselförbud. Nu vill jag nämna en nnan tilldragelse, som lifligt upprört vestmakerna. Man har berättat, att öfverintendenten för pektaklerna, prins Satriano uttryckligen ålagts tt icke mera i sin loge emottaga en viss enelsk attach. Neapolitanska regeringens handing har icke en personlig karakter. Prins zatriano har erhållit befallning att framdeles cke emottaga i sin loge någon engelska bekickningen tillhörig person. senare har visserligen neapolitanska regeringen sökt bemantla sitt beteende och att beaga det hvarje politisk karakter. Men dess förklaringar hafva synts föga uppriktiga. Frankrike och England hafva ej erhållit någon verklig upprättelse hvarken för denna, eller ännu betankligare handlingar af neapoli: tanska regeringen, hvilka icke kunna frånkannas en politisk karaktär och fientliga tendenser emot de allierade. Hvarken dessas ganska bestämdt uttryckta klagomål, eller de föreställningar, hvarmed Österrike understödt dessa, bafva ännu förmått att åter kalla neapolitanska hofvet till dess skyldigheter såsom neutral makt, till de pligter, som konvenansen ålägger det emot Frankrike och Enz: land, eller till en sund uppfattning af dess egna, genom ett kittsligt och oklokt beteende svårt komprometterade interessen. Vestmakterna kunna lika litet i Ne-pol som i Grekland tåla fientliga afsigter. Invecklade i ett aflägset krig, skola de icke låda, i rysgen på deras armer, på den väg som deras oräkneliga konvojer nödvändigt måste taga, organisera och utveckla sig sientligheter, som skulle göra deras ställning ännu svårare. xvestmakterna äro fast beslutne att qväsa den emot dem i Neapel och Grekland rådande illvilja och afvoghet och befria sig från det trassel, som afvänder en del af deras uppmärksamhet från det mål, som de hafva att fullfölja på Krim. De skola hvarken spara föreställningar eller goda råd och de skola gerna genom sin moderation underlätta återställandet af ett godt förhållande. M-n om man icke lyssnar till deras ord, om den diplomatiska verksamheten icke lyckas, äro de beslutne att tillgripa alla de medel. hvaröfver de disponera för att i dessa länder ställa sakerna på en fot som tillåter dem att ostördt egna alla sina krafter åt kriget emot Ryssland. Ijag tror mig icke gå för långt, då jag i så bestämda ordalag talar om vestmakternas beslut. Men jag bör tillägga, att man har all anledning tro, det grekiska och neapolitanska hofven skola taga reson och icke sätta de allierade i nödvändighet att emot dem använda några strängare medel. Andra skrifvelser från Paris omtala det miss hag kejsaren ytfrat deröfver att de 3 tyska makterna — Österrike, Preussen och Baiern — blandat sig i en strid, som, under förevänning att vara riktad emot general Kalergi, skulle dölja en fortsatt och outtröttlig opposition emot de makters politik, som under Europas nuvarande ställning ensamma hafva rått och makt att i Grekland utöfva det protektorat, som de förut delade med Ryssland. från Grekland, hvilka gå till den 29 Aug., hade Kalergis affår ännu ej funnit någon osriciel lösning; den hade tillochmed ytterligare för vecklats, ithy att premierministern Maurokorder, nu befinner sig i samma fördömelse som denne. Får man tro de franska korresponden terna, skulle tillochmed Maurokordato upphört att arbeta med konungen, i afvaktan på vestmakternas officiella svar. Detta svar anses ej länge kunna låta vänta på sig; hvad som fördröjer detsamma, är sannolikt franska och engelska kabinetternas önskan att gifva det en kollektiv karakter, ty i hvad anda det kommer att assattas tycks numera ej vara någon hemlighet. Grekiska sän debudet i Paris skall hafva underrättat sitt hof, att sranska utrikesministern auktoriserat honom att sörklara sör sin regering att general Kalergis aflagsnande från de allmänna angelagenheterna skulle hafva ganska beklagliga följder för Grekland. I Grekland synes man vara temligen likgiltig för det politiska gralet och endast önska l att ostördt få sysselsätta sig med sina materiNr ——— —— GREKLAND. Enligt de senaste nyheterna dato, som dittills skonats af sin kollegas sienn I5Ö hahfoar din hjaln Tia svarade den m— N — — OO a SE MD ALF a. me