Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 september 1855, sida 2

mäl känner han icke. Frankrikes ställning bedömer han i nämnde bref ester sina egna utsigter; aro dessa ljusa, så är ställningen i Frankrike god och regeringen förträfflig, i annat fall icke. Hans svärd stod till salu åt den högstbjudande; hade Ryssland tagit honom i anspråk för sin tjenst, skulle han lika gerna bekämpat Tscherkesserna i Kaukasus, som Araberna i Algier, med samma ifver försvarat Sebastopol mot sina landsmän, som han nu beredde sig att angripa detta czarens bålverk. Fosterlandskärlek, samvete, politiska och moraliska principer voro för S:t Arnaud tomma ljud; kunde han blott sammanskrapa penningar samt erhålla titlar och ordnar, var allt annat honom likgiltigt. För att komplettera hans bild, behöfver blott ett faktum ur hans enskilta lif framdragas: han var ifrig fondspelare, och när han engång förlorat en ansenlig summa, ville han ej erkänna sin agents åtgöranden utan vägrade att betala; för att förekomma skandal, betalte hans kejserlige beskyddare skulden. — Marskalk Arnaud var såsom ung en ovanligt skön man, och hans bref bekräfta temligen otvetydigt ett rykte, enligt hvilket han en tid stod i serdeles intimt förhållande till hertiginnan af Berry, moder till den legitimistiske kronpretendenten, den så kallade Henrik V. — Om man jemför sådane män, som S:t Arnaud, Castellane och deras gelikar med Cavaignac, Lamoriciere, Bedeau m. fl., blir den skillnad i moralisk halt ögonskenlig. som söre sinnes mellan Frankrikes nuvarande kejserliga och den förra republikanska styrelsen. AND APTT STANNAD