Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 september 1855, sida 1

Augusti, hvilken tid efter annan äfven under dagen varit temligen stark, vid nattens inbrott städse blifvit nästan utan afbrott fortsatt; dertill hade fienden skjutit en mängd sprängskott emot verken och in i staden. Under det kanonaden den 16 i allmänhet varit svag, hade densamma den 17 omkring kl. 5 på morgonen blifvit förstärkt. Det lyckades härvid fienden att i sina närmaste löpgrafvar uppställa en stor mängd mörsare. De fiendtliga skotten voro riktade emot Karabelnaja-qvarteret och de fästningsverk som betäcka detsamma. Från ryska sidan besvarade fästningsartilleriet de allierades eld med ständig framgång. Den 17 hade det den lyckan att tvinga några fiendtliga batterier till tystnad och på andra förstöra embrasyrerna och bröstvärnen. -De sastningsverken tillfogade svåra skador blefvo så mycket som möjligt åter reparerade, till och med vid fiendens oasbrutna eld. Men detta arbete är förenadt med svårigheter och hämmas ofta genom närheten af de fiendtliga kanonerna. Våra förluster, som de 3 första dagarne förblefvo måttliga, nådde den 17 en beklagansvärd höjd. Rörande tilldragelserna de särskilta dagarne förmäler berättelsen vidare: Den 14 Augusti fortsattes det underjordiska kriget framför bastionen n:o 4: vi hörde de fiendtliga minörernas arbeten; — en från kontergalleriets sidogång utförd sprängning bragte dem till stillestånd. — Sebastopols försvarslinie förstärktes denna dag genom upprättandet af två nya batterier. — Belägrarne sortforo att befästa karantänsbugten, gjorde bröstvärnen på sina främre löpgrafvar tjockare och högre och anbragte på vår förra redutt Wolbynien 2 embrasyrer. Den 15 läto vi framför bastionen n:o 4 spränga 3 minor, genom hvilka de fiendtliga arbetena för en tid afbrötos; trenne minor sprungo å fiendtliga sidan, utan skada för oss. — Kl. J 4 på eftermiddagen upp ställde sig 3 Plymouthsbåtar på ett afstånd af 900 saschener från batteriet n:o 10 och kastade bomber emot detsamma. — Det lyckades belägrarne att göra 10 embrasyrer i den nedre löpgrafven framför vår förra lunett Kamschatka, midtemot Kornilow-bastionen. Den 16 lyckades det fienden att förmedelst en sprängniog obetydligt skada ett af våra gallerier. Den 17, kl. 3 5 på morgonen begynte ett förstärkt bombardemang, på hvilket svarades från våra verk med en lika stark kanonad. Ungefär 5 timmar varade den håronackade elden, sedan blef den betydligt svagare. Belägrarne skjöto på bastionen n:o 3, Kornilow-bastionen, från 3 tillstötande batterier, på bastionen n:o 2 och venstra häften af försvarsliniens 2:dra afdelning. — På aftonen hade fienden intagit de främre logementerna framför bastionen n:o 2, men chefen för den dervarande föroch lurpostkedjan, löjtnant Lukaschewitsch, utdref honom derifrån igen, hvarefter den betecknade kedjan ånyo intog sina positioner. Med dagbräckningen den 18 Augusti förnyades det förstärkta bombardemanget. Telegrafdepescherna från Gortschakoff från den 19 Augusti till den 1 dennes gå derpå ut, att fiendens eld i allmänhet är måttlig, blott understundom temligen stark, men under den 24 Augusti göres emellertid det märkliga erkännande: Våra verk lida. Från Odessa skrifves under d. 23 Aug. till Mil. Zeit.: General Tottleben, hvars blessyr var nästan läkt, har genom sin otålighet åter blifvit tjenstoduglig för någon tid. Innan hans tillstånd ännu tillät honom att lemna huset, lät han af lusten att personligen fullanda sina arbeten förleda sig att inspektera alla bastionerna och forska efter mineringens fortskridande. Denna oupphörliga rörelse har nyligen förorsakat en inflammation, då furst Gortschakofl på läkarens tillrådan, fann sig föranlåten att aslagsna honom från skådeplatsen för hans verksamhet, på det att han ej genom sin otålighet måtte störta sig i en ny fara. Han affördes alltså till Simferopol, hvarest han för närvarande befinner sig. Lakarne hoppas att han om ett par veckor skall vara återställd. Men äfven under hans frånvaro inhemtas och följes hans råd i alla vigtigare saker. Bref från Odessa öfver Konstantinopel och Marseille förmäla, att tusentals Ryssar äro sysselsatta dermed att befästa eller göra otillgängliga inloppet till Ruttna hafvet. Man har nu äfven bekommit en rapport från general de la Marmora om Sardinarnes deltagande i slagtningen d. 16 Augusti. Som den Tr CWL— lopp; hvem skulle ei hafva gråtit vid att ca 2—— — — C8M sm