Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1855, sida 1

bad modren skicka till henne Amarella endast för några dagar; hon önskade äfven att hennes bigtfader måtte komma till henne påfölJande dag, som var en Tisdag, ty hon ville gå till altaret om Onsdagen, den dag, som var helgad åt den helige Joseph. Klockan åtta tog hon afsked af sin mor, som i sitt innersta gladde sig öfver att se henne så lugn efter så många sjalsskakningar. Hon gick upp på sitt rum i det hon stödde sig mot trapp-ledstången. Då hon gick igenom den Loggia, eller det betäckta galleri, som förde till hennes cell, vände hon sig mot Santa Maria Maggiore och mumlade en bön. I detta ögonblick böjdes hennes knän; det förekom henne som om ett bländande sken tvunge henne att tillsluta sina ögon, och hon trodde sig höra en röst från osvan, som sade till henne: Hvarför gråter du? har du icke än en moder i himlen 2: Hon sof oroligt och vaknade följande morgonen med en stark hufvudvärk. Hon steg upp, släpade sig mödosamt bort till sin lilla spegel och förskräcktes då hon såg bur hennes drag förändrat sig. Hennes kraftlöshet och en feberrysning, som i flera minuter skakade henne, tvang henne ait åter gå till sängs. Då nunnorna kommo för att efterfråga hennes befinnande, slog hennes puls våldsamt, hennes ansigte var feberhett, huden torr, strupen in