Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 augusti 1855, sida 2

kan du fråga så? Jag tänker naturligtvis på din resa, som måhända kommer att vända upp och ned på hela min framtid. — Och får jag lof att fråga: hvad har din framtid att göra med min resa? — Det får du nog veta en gång; — men tala med mig om Tolla. Jag har så ofta tänkt på henne under den månad jag varit borta. Allt är således förbi er emellan, icke sannt? — Förbi? Ar du tokig! — Du kan lika gerna erkänna det för mig jag skall ej upptaga det illa, Jag kan rätt väl fatta dina skäl: din onkel, din bror, monsignore Rouquette, ditt namn, din förmögenhet. jag har tänkt mycket derpå under den sista månaden, och jag har i mycket förändrat min åsigt. Du skulle dessutom ej göra henne lycklig. Hvad sade hon då du berättade för henne alt du skulle resa? — Hon gret, hon blef sjuk, men hon har sörlåtit mig. — Ja, hon är makalös! Jag känner henne nu i tjugu år, och jag har älskat henne lika länge; vi hafva blifvit uppfostrade tillsammans. vet du, jag har mångfaldiga gånger frågat mig sjelf, om det finnes någon man, som förfjenar en sådan flicka! Du kommer ju tillbaka om sex månader? — Nej om två.