Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 augusti 1855, sida 2

I vilja här framkasta, är låg: vi kunna icke hjelpa det, ty bilden synes oss mycket träffande. Då husdjur skola gödas, verkställes detta antingen så, att klumpar af fett bildas mellan och utanpå köttet, eller så att detta jemt genomtränges och impregneras af det feta ämnet. Det torde knappast behöfva sägas, att detta senare sättet anses för vida bättre än det förra. Likaså är det med lärdomen. En del personer få sig bibragta kunskaper, hvilka ligga på ytan och icke amalgamera sig med deras ider och vetande i allmänhet; de kunna, med mycken heläsenhet i vissa fack, vara rätt råa i det hela, rätt främmande för den äkta bildning, som !ramlockar dager inom hvarje vrå af en menniskas intelligenskrets, älven dit studierna icke varit särskildt riktade. Hos andra åter sprider sig hvarje nytt vetande till hela massan af intelligensen, genomtränger och impregnerar hela väfnaden af ideer och bildar en allmän själsodling, som uppenbarar sig i kärlek och fallenhet för vetande i allmänhet, i en oemotståndlig instinkt att se rätt, äfven der man icke ser djupt, i en instinkuik motvilja mot allt hallt och grumligt. En sådan intelligensens vändning och ströfvan skall man sällan, om någonsin, varsna hos de äkta offren för betygsjagten och det pluggande kollegiilaseriet. bessa studier kunna icke hinna att bida en jemn amalkama af odling, utan måste gerna sluta med att tillskapa sådana der löst uanpå hängande lardomsklumpar, med hvilka intelligensen i det hela kan förblifva lika mager. Otta inträffar också, att dessa lösa kunskapsklumpar, dem betygsjagten framtvingat, bortsalla, så snart tvånget är slut. Sålunda kan man få höra personer, som, efter ett långt och pinsamt pluggande, genomsträfvat en examen, genast i jublet öfver pinans slut förklara, det de icke mera i sin lifstid amna taga en bok i hand. Sådant skall icke gerna inträåsla med en ung man, om hvilken examinatorerne måste endast säga, att han är genom kunskaper och kunskapsbegär -bildad, men lätt nog med den, om hvilken de säga, att han genom lexlasning förmått köpa sig ett betyg om tre siffror i den vetenskapen, ett om två i den Åc., summa 10 eller 20 eller 30 grader på bildningens skala d. v. s. att han derpå står en grad högre än en annan, som har siffran 9 eller 19 eller 29, två grader högre än en med siffran 8 eller 18 eller 28 o. s. v. Månge äro al den tanken, att detta kunskapernas och bildningens värderande i siffretal skall skadligt inverka på den äkta bildningens framsteg. Man må imellertid tro härom, hvad man behagar, så vidt det angår den egentliga skolastiska lärdomen; om ett äro atminstone vi särdeles tvekande, nemligen huruvida det slags bildning, som vi i allmänhet skulle önska embetsmäån, besordras genom lexläsningsoch betygssystemet, helst isall cheserne skulle vid besordeaingar anse sig förbundna att på siffrorna laågga synnerlig vigt. Vi hafva känt personer, som kunnat förete höga betyg i flera kunskapsgrenar och möjligen gjort lycka i en kateder, men som säkert skulle varit rätt dåliga embetsmannaämnen.