Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juli 1855, sida 1

——————7—777777 stopol och följa med ängslan skistena af de Strid, på hvars vägskäl ryska kejsardömets t de afvåges. Men belägringens längvarigh srestar nationens otålighet och väcker i mån; sinnen farhågor, som alldeles icke äro grur dade, och dem vi här vilja förskingra. Det fel, man begår, består deruti, att ma sörblandar de operationer, som företagas v Sebastopol, med en ordentlig belägring. Ti ningarne sjelfva bidraga att underhålla denr villfarelse, då de, för att förklara belagringer långsamma sortskridande, jemföra den än me Mainz än med Danzigs belägring af fransk armåen, än med Wellingtons operationer me vissa befästade platser på spanska halfön. Sebastopol har ingen likhet med vanliga sas ningar, och ingen jemförelse kan uppställs mellan angreppet på denna stad och andra bela ringar, till och med de svåraste, historien vet a omtala. De bäst besastade städer äro var ligtvis omgifna med en kedja af försvarsverl som det är tillräckligt att på en punkt kros sa. Sebastopol är deremot alldeles icke on gifvet af en dylik gördel; det är en massa fästen, som i allmänhet äro oberoende af hval andra och åtskiljasgenom djupa hålvägar, sor bilda lika många naturliga grafvar, så att d allierade trupperna, när de väl intrangt i et af dessa verk, så ersara, att de blott gjort e steg sramåt, och att sramför dem resa sig ny förskansningar, utbreda sig nya grafvar oc fördubbla sig andra hinder af alla slag. Hä är således ej fråga om att skjuta bresche p den svagaste punkten af en sästningsgörde dit inkasta stormningskolonner och på det sät tet bemäktiga sig platsen; man måste med ba jonetten, under den förfärligaste korseld, eröf ra det ena efter det andra af dessa fästen, son hvart för sig skulle tåla en långvarig beläg ring. Vi säga ,med bajonetten-, ty man fir e dölja, att artilleriet, som annars vid belägrin garspelar en öfvervägande roll, här har ei blott medelmåttig betydelse. Hvad som bidra ger att gilva försvaret af Sebastopol en ser skild karakter, är sjelfva beskaffenheten af d arbeten, man företagit till stadens skydd. D bestå af jordskansar, således fullkomligt tillfäl liga försvarsverk, enär man vid en varaktit befästning af en stad är nödsakad använda me fasta materialier. Men just denna omständig het är ryska hären till gagn. Kanonaden ha blott en ringa verkan på sådane skansar, oci förutsatt äfven, att ansallsverken skjutas änd; fram mot jordvallarne, skulle artilleriet likva ej kunna åstadkomma en bresche, emedan di ej äro beklädda med murverk. För öfrigt haf va jordvallarne satt sig under vintrens lop och erhållit en fasthet, som skulle göra den brukbara längre än kriget kommer att räcka Farorna af en stormning äro större vid Se bastopol än annorstädes. Emedan dessa mån ga sasten, som med ett gemensamt namn upp kallas efter staden, ej kunnat kringrännas af de allierade, är det möjligt, atc de trupper, son försvara dem, kunna oupphörligen ombytas oct sålunda undgå den trötthet och modlöshet, som under en lång belägring plaga bemäktiga sig garnisonen. Hvad ryska regeringen kallar Se bastopols besättning, är ingenting annat än he la ryska armeen, alla czarväldets stridskrafter hvilkas kärna förflyttas till Krim. Rysslanc samlar på denna halsö hela sin kraft, alla sina tillgångar. En belägring är vanligen blott en sak af underordnad betydelse uti en allmän halttågsplan, men på Krim har den genom en mängd sammanstötande omständigheter, dem vi känna, blifvit krigets hufvudpunkt, och man kan säga, att ryska kejsardömets öde beror utaf huruvida denna enda plats skall hålla ul eller falla (2). En stormning mot Sehastopo — — ———