Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juli 1855, sida 1

dm ————— hvilket förtal generalskan satt i omlopp. En morgon, då en hel hop unga fruntimmer och några af Totos vänner samlats hos gresvinnan sör att inöfva en mazourka, kommo Tollas bäda förut omnämnda väninnor för att lyckönska henne till hennes gistermål. — ÄUvilket giftermål? frågade hon rodnande. — Det är alldeles icke vackert af dig, Tolla, att du ej sagt ett enda ord derom åt dina egna kusiner! Ha, ha, ha! så bra det klär henne att låtsa sig vara förvånad! — Vi borde väl ej ha varit de sista, som fått del af din lycka! — Tänk dig bara! Jag kommer i Söndags bort till en familj: det första man säger mig är, att du blifvit gift med Lello. Jag börjar skratta och finner infallet ej så galet. Då jag går, möter jag Bettina Negri vid kyrkoporten; hon stannar och säger till mig: Nå, du har ju fått en ny kusin! — Hvad för slag! frågar jag, hvad menar du? — Jo, att Tolla har gift sig med Lello. — Slutligen fick mamma i går det löjligaste bref i verlden. Man skrifver till henne från Forli: Er niöce är gift, det veta vi, ty det talas ej om annat i hela staden; berätta oss för all del något närmare derom! Tolla var stum af förvåning; efter att ha gjort sig så mycken möda för att dölja sin kär