lek, såg hon nu, att hon likväl blifvit till er saga både för staden och provinsen. Toto såg med en enda blick att alla de till stadesvarande likaledes hört talas om detta gif termål, och att de trodde derpå. Han skyndade derför att i sin systers ställe svara: — Man har gjort narr af er, min kära ku. sin, och om ni återigen skulle få höra något om den der dumma historien, som blott kan vara hopspunnnen af våra fiender, så kan ni fritt svära på att Tolla ej är gift. Tolla tillade med illa kufvad harm: — Och att hon ej är den som inlåter sig på en dylik förening; att hon föraktar en lyeka, som hon skulle behöfva att dölja; att hon ej för detta pris skulle vilja förena sig med en konung; och att hon aldrig skulle kunna förnedra sig att mottaga en mans hand, som fruktade att öppet inför alla taga henne till maka. De båda kusinerna ursäktade sig så godt de förmådde. — Förlåt mig, sade Philomena, det var ej min afsigt att bedröfva dig; men eftersom alla menniskor sade det, så trodde jag det... du får ej vara ond på mig. j (Forts.)