Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1855, sida 2

ensamt Dalins tanka, att den fru, som lät begrafva I hjelten, var Tyke Krabbes Anna Rosenkrantz och ej en Tycho Brabes fru. Se Follias Helsingb. Hist. p. 258. — p. 29. Göres en grundlig anmarkning. om tvetalighet hos en förs., som på ett ställe anfört att en fru Ulfsax måste fria sig med ord af 12 edgångsqvinnor af adel, att hon ej vållat k. Johans dotter Lucretias död, och som på ett följande stalle sast, att misstankan gällde en L(ucretia) Gyllenhjelms död. Sådane bözlärde män föra kritikens bart huggande svärd i vår litteratur, åtminstone i vår konversation. p. 36. Stecksån skänkte Norbergs förmögenhet åt Upsala akademi , Det var dock Stecksens formögenhet, då den gafs, och hade så varit i många år, om också Stecksåns förmögenhet, som gafs, hade sin grundläggning i hvad St. ärft efter sin morbroder. — p. 12. Smålänningarnes händighet menas väl, när deras bärdighet säges hafva haft gagn af klostren? — p. 161. Om Palmordens . .. historia vet man ingenting vidare. Man vet dock, och det kunde här hafva passat att tillägga, att det var en Tysk vitter orden, hvari mer ån en bland de svenske sallmarskalkarne läto sig intaga, ett bevis, att de äfven i Tyskland uppträdde såsom vänner af vitterhet och konst. — p. 190. Hamilco, twyckfel för Himilco. — p. 205. plata, ett fornsvenskt namn på handske. Det heter i Rimchrönikan: och hade sina platar aflöst, det är: hade dragit af sina handskar. Kunna ej numera hundratal, som aldrig ämna ge ut stora böcker till allmänhetens upplysning. öfversätta Rimchronistens: aslåsa platar med: aflåsa, aftaga harneskets brostplålar? Utan tvifvel och dermed vederlägga vår litteräre handskmakare. — p. 370. Petrus Roos, s. i Rödinge (läs Röddinge) i Skåne ... R var en af svenska kyrkans utmärktaste homileter och författare, hvilken nära nog bildat en egen sekt, men som stödde sig på ren christlig grund. Har utgifvit ej blott ett stort antal predikningar och andliga tal, utan äfven, som förut är nämndt, en mängd afhandlingar. Nog unnar anm. gerna den gamle P. Roos all den ära, denna tydliga sammanblandning med 6den Wärtembergska prelaten Magn. Fredr. Roos kan ådraga honom hos en efterverld, som med naiv oskuld begagnar detta lexicon; men i vår tid hafva dylika godbitar icke bidragit att gifva lexiconet sjelst ära. Hade P. Roos nödgats sjelf läsa detta beröm, så skulle han saonerligen med än större förvåning än k. Fredrik vid åhörandet af en riksdagsberättelse utropat: Ha vi gjort detta allt? Om sådana misstog kan man blott säga att de äro löjliga, ådagaläggande att artikelns författare ej ens tagit kännedom aftitelbladet på något af de mångfaldiga skrifter af M. F. Roos, som blifvit i sednare tider öfversatte på svenska. För öfrigt är han väl den ende som vet att förtälja om någon sekttillstymmelse under namnet Roos. Men visst är, att lika förglömda och obetydliga svensken P. Roos småskrifter äro, lika spridda, lästa och sann christendom befordrande äro den tyske prelaten M. F. Roos, och visst synes vara, att vissa författare, deribland konvers.-lexiconets äfven tyckes höra, så snart fråga blir om christendomens lifsyttringar, stuodom äfven vakne drömmma om sekterism. . — p. 319. Kaptenen Rosenqvist uf Akershult utmärkte sig vid flera riksdagar såsom en af riddarhusets flitigaste talare, men lemnade Sverige 1840. — — Rosenskold, Nils Rudolph Munck af... der han tillhörde det liberala partiet. I samma anda... utg. ett större antal skrifter ... Ar detta ej acu rem tangere? Blodet, ser man, är tjockare än vattnet. Hvarken riddarbuset eller det liberala partiet, torde bli afundade för det ljus, utan skugga, man här möter — då en A. F. Skjöldebrand, en N. Dalberg m. fl. nämnas, har äfven skugga blifvit använd. — p. 389. 390. Bland namnkunniga män träffas Rothstein, Just. Jonas, död 1843, som säges vara kyrkoh. i Frenninge och Wallsjö pastorat i Jönköpings lån, och har utg. Matrikel öfver Lunds stift, Biblisk verbal-concordans samt sl predd. o dispp. Det låter ju? Det sista syftar på 2 predd. och theses pro mun. Rect. Att en pastor som utgifvit en Lunds stifta matrikel, var pastor i Jönköpings lån, kunde väl se så tvifvelaktigt ut, att man underkastat sig besväret slå upp ett blad i Tuneld, eller våra Eccles. Matriklar, vår sockenstatistik c., der namnet Frenninge träffats. Huru kunde misstaget uppstå? Jo, i Jönköpings län sianes ett Wallsjö, annex till ett Sandsjö, och Frenninges annex heter Wolsjö i djupet af Skåne. Insändaren bland den medarbetande allmänheten hear nogsamt skrifvit Frenninge och Wolsjö, utan vidare tillägg. Hufvudredaktören ville göra annat, än blott lägga lapparne i ordning. Han fick på något sätt kunskap om Wallsjö i Jönköpings län, läste illa innantill conceptet och gjorde det tillägg man med de stora ögonen ser. Det går säledes ej så lätt, som Red. trott, att låta allmänheten insända och blott — redigera. — p 393. Ruddecks Allantica är också en oundgänglig prydnad i alla bibliotheker. Ilär är således god tillgång åtmin tone på de 3 delarne. — p. 445. S-lomon, Elias ... ej benägen att sätta tro till (uppgiften, att Gustaf III mördades genom läkarebehandlingen.) Der står i Biogr. Lex.: Det må anföras, för atl skärpa forskares uppmärksamhet, buru det grundlösa deri (i föregifvandet) må båst kunna uppdagas. Märkligt, att ingen gammal eller med gamle män bekant har ännu kunnat framkallas att yttra en mening celler ett minne om andras mening. Nuvarande generations egna tankar hit och dit utan objectiva skäl få ingen vigt hos framtidens häfdatecknare. (Forts)