Derestet hördes upplysningsvis fem vid berörde till fälle närvarande vittnen, af hvilaas borattelser deremot indemtades: att Martin, straxt efter kl. 7 på aftonen, sammanträffat med Svensson vid Hennigska huset i staden, då S:n åtsöfjdes af sin son och gesällerne Hjortberg samt Norling. Martin hade varit något rusig, men Svensson vida mer. Ankomna uti nya alen. på väg till hemmet, hade Martin och Svens-on, under det de rosade sitt mod, råkat uti en obetydlig ordvexling, hvarvid Martin yttrade att Svensson vore kitslig, hvilket åter bvarken Hjortberg eller Norling kunnat förstå. För att förekomma gral hade Iljortberg tagit hand om Martin och Nurling om Sveusson, men straxt derpå hade den sednate framkommit till Martin, som han s-ttat uti axlarne och slängt cmkring, då Martin kastat af sig rocken, som han avmodat Hjortberg att bära. Svensgon hade likaledes aftasit sin rock, som han lemnat till sonen; nägonting vidare skedde emellertid icke nu, enär Hjortberg öfvertalade Martin att icke bry sig om S:n, dertill Martin svarade: ,jag har ju sagt, att jag icke bryr mig om honom, men lägger jag honom, så sker det med en gång. Kort derefter, då man var helt nära Nya Haga, kom Svensson ånyo fram till Martin, som han svängde omkring, under yttrande: ,hac jag förgått mig, så förlåt mig. Härpå genmälte Martin ,låt bli mig, karl hvarvid han utsträcke ena armen och afsköt ett pistolskott i ansigtet på Svensson, som befann sig på ett afstånd af en knapp aln framför honom, utan att hvarken Hjoriderg eller Norling förut bemärkt att Martin hade någon pistol hos sig Då Svensson träffades af skottet, satte han bänderna för ansigtet, men föll icke omkull, hvilket väl förekoms af de personer, som voro tiilletädes, hvilka fattade honom under armarne och på det viset leddes han till sin bostad uti huset N:o 431) vid Sprängkullsgatan i Nya Haga, der han blef förbunden och straxt derefter afförd till sjukhuset. Bansson deremot, sedan han begått illgerningen, tog straxt till flykten, i det han kastade något in på en äng utmed allten, hvilket man förmodade varal en hagelpung, och som der blifvit eftersökt, men icke kua nat återfinnas, Spriagande af alla krafter uppoädde han snart sio vid Landsvägsgatan belägna bostad, der den nyss förut så vildsinte och öfvermodige våldsverkaren anträffades en stund derefter af Hjortberg, gråtande som ett barn af fruktan öfver att Svensson skulle dö af det skott Martin aflossat på bonom. Hr Brunbäck sormalte nu att Martin efter all sannolikhet förskassat sig pistolen i afsigt att dermed skjuta på B., hvilket vore så mycket troligare, som han, utom andra hotelser mot B., yurat till några arbetare, att B. aldrig mer skulle behöfva någon plats som inspektor; tilläggande B. till stöd hårför, att när han bemälte deg skulle begifva sig till sitt vid förra Masthuggstullen belägna hemvist. hade han bemärkt Martin uppehål!a sig i närheten deraf, hvadan B., som anade att Martia hade något ondt i sinnet mot ho nom, vändt om och begfvit sig till ett annat ställe. Härigenom hade, som det nu visat sig, en med ösverläggning förberedd mordgerning troligen blifvit förekommen. Med anledning af hvad sålunda upplyst blifvit, uppmanades Hansson att sanningsenligt uppgifva hvad hans afsigt varit med den skarpladdade pistolen, likasom att redogöra för åtkomsten af densamma och tillika upplysa hvad hau kastat från sig på ängen under flykten till hemmet. Den tilltalade, som väl kanske nu först insåg hvarthän hans våldsgerningar omsider bragt hovom, visade sig inför domstolen ödmjank och böjlig lik ett barn, samt omtalade slutligen under synbar änger, dervid han utbrast i tårar: att ban i Måndags på eftermiddagen tillhandlat sig tvenne pistoler hos jernhandl. Nyberg vid Kungstorget för 4 rdr. Derefter hade ban köpt krut och hagel för 12 sk. uti handl. B. J. Dahlonders bod vid Kyrkogatan. En af pistolerna hade han laddat med hagel, i afsigt att afskjuta densamma då han råkade Brunbäck, men endast för att skrämma bonom. Hansson gjordes härvid uppmärksam på det osannoliha uti hons utsago, att han endast ämnat att aflossa skrämskott, enär man dertill icke behofver en skarpladdad pistol, hvadan han ånyo uppmanades att hålla sig till sanningen. Sedan han något desinnat sig, kröp slutligen fram, att det väl kunde vara möjligt att han haft i sinnet att vilja skjuta på Brunback, ehuru han icke ämnat att döda honom. Betråffande den förmenta hagelpungen, som han skulle ha kastat in på en äng efter skottets aflossande, upplyste Hansson att det icke var en hagelpung, utan den afskjotna pistolen, hvilken han kastat ifrån sig. Den andra pistolen hade funnits uti hans bostad, då Hansson der arresterades af polisen. Med anledning häraf skulle eftersökning anställas på ängen efter den bortkastade pistolen. Målet angående muraren C. P. Pehrson, som Martin Hansson slagit i hufvudet med en sten, uppsköts till annan dag. enår målsegaren icke var tillstädes. Efter hvad sålunda förekommit förklarade poliskammaren Martin Hansson skyldig att genast träda i häkte och förekommer ransakningen ånyo nästa Fredag, derull läkareattest om den sårade Petter Svensson skulle info dras och flera vittnen skola inkallas. gåtn oharve m smart