Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1855, sida 1

Som kommer srän hans alskade; men likval kan Du ej göra big en sorestalluing om hur I dyrbara Dina bref äro för mig. Vet då, att jag hos Castilioni beställt en liten låda af poleradt noöttrad med ett praktfullt lås, hvilket öppnas i med en liten guldnyckel, som hänger i en guldrins. Det hela kostar mig några tjugu scudi. ocn vet du hvartill lådan skall begagnas? Att deri förvara Dina bref, hvilka j:g hoppas att vi en gång, om Gud så vill, ullsammaus skola senomlasa. Toto hade ingenting emot sje sva saken, men han skulle ej tyckt ila om att Lelo underlatit att uppgilva priset på lådon. Alltsedan familjen Feraldi reste, hade Lello lolvet att företaga sarden till Albano. Då Tolla emotiogo underrattelsen derom, skuhte hon påsosjande dag stiga till hast jemte sin mor, och man skulle då liksom händelsevis nötss vid oratiernas graf. I trots af Tollas boner och Pippos påstötningar hade denna plan likval på hela sex veckor ej bitvit realiserad. Lello var rädd för att uppväcka misstankar. Han blef standigt observerad af flera personer, oci han trodde sig hafva hundrade sp oner i halarne på sig. Gresvinnan Fratief och hennes dotter utlade flera snaror för honom, sor att få honom att erkänna att han stod i hemlig förbindelse med tawiljen Feraldi, men bau vid