Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juli 1855, sida 1

Icke destomindre var detta rykte fullkomligt grundadt. I underhusets möte d. 6 Juli har nemligen Russell öppet förklarat, att han gillade Österrikes fredsförslag, tillsogande, att ehuru hans åsigt ej gjort sig gällande, hade han dock ej velat utträda ur ministeren, emedan han kunde tjena Palmerstonska kabinettet till stöd. Cobden och dlsraeli yttrade sig ogillande om denna tvetydiga ställning, hvaraf lord Palmerston och sir George Grey funno sig föranlåtna att uppträda med försvarstal för lord Russells åtgöranden och för regeringen öfverhufvud. Ställningen i Spanien synes, om möjligt, dystrare än någonsin. — Regeringen vacklar, lagstiftande församlingen visar sig utan hållning, partierna sönderslita hvarandra. Envåldsmaktens och prestväldets anhängare, understödda af utländska despoter, göra allt, för att öka oredan. Det genom telegrafen bekanta upproret i Barcelona synes dock ej så mycket hafva en politisk, som socialistisk pregel. Arbetarne hade rest sig, gripit till vapen och bemäktigat sig staden. Antalet af dem, som stodo under vapen, uppskattades till 40,000 personer. Nationalgardet och en del af linietrupperna hade på kommendanten, general ZaI pateros uppmaning att återställa ordningen, vägrat att inskrida med våld, ehuru de upproriske gjort sig skyldiga till flera mordgerningar; bland andra hade tvenne fabrikanter blifvit massakrerade. General Zapatero hade derefter med de trupper, som förblefvo trogna, inneslutit sig i stadens citadell. Anledningen till rörelsen föregass vara arbetslönernas otillräcklighet. De upproriskas lösen var: lefve Espartero och arbetaresoreningen!Espartero, hvars namn de upproriske missbruka, har alltid visat sig varmt tillgifven de arbetande klassernas sak; såsom regent och förmyndare för drottning Isabella var förbåttrandet af deras ställning ett serskilt mål för hans verksamhet. Men han är framför allt den konstitutionella ordningens man, och sedan de upproriske genom afskyvärda våldsgerningar beröfvat sig alla sympatier, kunna de från hans sida ej vänta annat än ett kraftigt uppträdande till lugnets återställande och de brottsliges bestraffning. Ej blott Barcelona, utan hela Catalonien har blifvit skådeplatsen för nya oroligheter. Hvad färg dessa hafva, är ännn ej bekant. Under tiden förkasta Cortes det ena förslaget efter det andra, som gå ut gå att bereda staten nya penningeutvagar. Förslaget att upptaga ett tvångslån har rönt samma öde som finansministern Bruils. Schweiziska förbundssörsamlingen öppnades i Bern den 2 Juli. Dess båda aldelninger, nationalrådet och ständerrädet, hafva till en början valt sina presidenter. I nationalrådet blef Escher från Zurich, tillhörande det moderat radikala partiet, president, och en medlem af det konservativa partiet vicepresident. I stånderrådet segrade det radikala partiet sullkomligt vid valet af ordförande. I Neapel hafva återigen talrika politiska arresteringar egt rum. Med undantag af hofI adeln och Neapels tiggarepack, lazzaronerna, I drabbas den öfriga befolkningen med ständiga I förföljelser från enväldsregeringens sida. Svårigheter hade uppstått mellan vestmakternas sändebud och neapolitanska kabinettet med anledning af ett nytt utförselförbud, som lagI ger hinder i vägen för lifsmedels uppköpande till Krimarmeens behof. Från Amerika har man den i sin väg vigI tiga underrattelse. att Know-nothingpartiet hlifvit språngdt. Anledningen var det sätt, hvarpå dess deputerade i Filadelfia behandlade slaffrågan. De södra slafegande staterna hade, I förstärkta af representanterne från New-York, Pensylvanien och New Yersey, öfvervigten inom konventet och gjurde denna gällande, när partiets ställning till slaffrågan kom under be